Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 227
af landets vidsträckta kuster. De kungliga skattkamrarnas utgifter
voro synnerligen betungande. Den naturliga följden af allt detta var,
att man icke kunde villfara Columbus’ anhållan om skepp — för
ögonblicket åtminstone. Han måste ha tålamod!
Såväl från suveränernas som från Columbus’ sida hade man
gjort sig skyldig till brott emot den 1492 afslutade traktaten. Men
dessa oegentligheter utjämnades, därigenom att Majestäterna dels
erkände Bartolomeo Colon i hans egenskap af adelantado, dels i juni
1497 återtogo förordningen af 1495 om den indiska handelns
frigifvande, af hvilken Columbus blifvit så smärtsamt berörd. Orsaken
till, att detta edikt i sin tid utfärdats, bör hufvudsakligen sökas i
den motvilja, som konung Ferdinand från första början hyst emot
att bevilja de stora privilegier, hvilka Columbus begärde. Drottning
Isabella hade visserligen förmått sin gemål att härutinnan gifva vika,
men han hade aldrig fullt kunnat försona sig därmed, att han, genom
sina medgifvanden åt amiralen, verkligen undandragit Spanien stora
inkomster. Dessutom hade VICENTE YAÑNEZ PINZON och andra
företagsamme män ständigt legat öfver monarkerna med begäran att på
eget ansvar få segla till landen i väster.
Den andra resan kunde icke uppvisa så stora resultat som den
första. För egen del sammanfattade Columbus, hvad han sista gången
uträttat, på följande sätt: Han hade upptäckt och undersökt 333 mil
af fastlandet (d. v. s. Cubas sydkust) i den yttersta östern samt
därjämte 700 öar. Vidare hade han under de Katolska Majestäternas
välde bragt det härliga Española, en ö, större än Spanien, hvars
talrika befolkning nu mangrannt betalade tribut till suveränerna — en
omständighet, ingalunda värd att skryta med, när »sättet», på
hvilket detta genomförts, tages i betraktande. I nautiskt hänseende
betecknar emellertid Columbus’ andra resa ett ej obetydande
framsteg, i så måtto, att det var vid detta tillfälle som hela flottor för
första gången seglade öfver Oceanen.
Den härpå följande långa väntetiden i Spanien erbjöd amiralen
upprepade tillfällen att öfvertyga sig om, att den forna förtjusningen
för de nya upptäckterna numera nästan allmänt gifvit vika för
känslor af alldeles motsatt slag.
De, som väntat sig, att Espafñiolas rikedomar strax skulle
öfversvämma Spanien, funno sig svikne i dessa sina förhoppningar. Till
och med drottningen började tycka, att de af hennes amiral
uppnådda resultaten voro skäligen klena. Åtskillige voro numera snarare
böjde för att uppfatta hela det kostsamma »indiska» företaget som den
renaste humbug. Bland dem, som hyste denna åsikt, märktes
framför allt den ofvan omtalade FRAY BOIL. Columbus talade ju
oupphörligt — se där hans verkligt stora fel — om de »indiska öarnas»
stora guldrikedomar. Men medgifvas måste, att de bevis, som han
samtidigt anförde för sanningen af sina påståenden, voro mer än
lofligt klena!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
