Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' andra resa - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 H. H. voN SCHWERIN.
Autalet af amiralens fiender ökades ständigt, och bland dem
befunno sig många betydande personer. Främst bland dem sågs
FONSECA, minister för de indiska angelägenheterna, en man, som
kunde förutsättas mer än andra hafva den rätta uppfattningen
rörande förhållandena i den spanska kolonien. Columbus’ ställning var
för tillfället allt annat än afundsvärd. »När jag lämnade Indien,
hoppades jag finna lugn i Spanien, men möttes där endast af
vedervärdigheter och besvär», yttrar han därom senare.
COLUMBUS’ TREDJE RESA OCH SYD-AMERIKAS
UPPTÄCKT.
Först på våren 1498 var utrustningen af de till resan afsedda
6 karavelerna fullbordad. Med allra största möda hade man lyckats
uppbåda det till skeppens besättning nödvändiga sjöfolket. Man
hade till och med, liksom vid anträdandet af den första resan,
nödgats medtaga brottslingar, som man direkt hämtat ur fängelserna
och benådat för att förmå dem att följa med.
Den 30 maj 1498 löpte flottan ut från San Lucar de
Barrameda vid Guadalquivirs mynning. Columbus, som fått underrättelse
om, att en fientlig fransk flotta låg och väntade på honom utanför
Kap S. Vicente, satte därför kursen på Madeira, hvilket han på
omvägar nådde den 10 juni.
Den 21 juni befann eskadern sig på höjden af Ferro. Här
delade amiralen sin flotta i två afdelningar på hvardera 83 skepp.
Den ena af dessa fick order att afgå direkt till Española, med
den andra hade Columbus beslutit hålla en annan, sydligare kurs.
Förhållandet var nämligen det, att Columbus delade den i dessa
dagar gängse märkvärdiga uppfattningen, att jordens produkter voro
desto värdefullare, ju närmare ekvatorn de befunno sig. Från det
asiatiska Indien hade han erfarit, att guld, pärlor, ädla stenar och
kryddor där funnos i ekvatorns omedelbara närhet. Han hade äfven
låtit sig berättas, att människorna, som lefde i det ekvatoriala bältet,
voro svarta, och att, ju mera man närmade sig polerna, desto ljusare
hudfärg såg man utmärka inbyggarne. Under sina föregående
färder i »Indien» hade Columbus påträffat endast bruna människor,
och af värdefulla produkter hade han i stort sedt endast funnit helt
obetydligt. Man måste alltså hålla en sydligare kurs än förr, såvida
man ville komma till de svarta människorna och deras ekvatoriala
rikedomar.
Den 4 juli lämnade Columbus Kap Verdegruppen och satte
beslutsamt kursen på sydväst under 120 sjömil, till dess han, som
han själf uppgifver, befann sig på 5° n. br. Här råkade han in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
