Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 235
på öns sydkust anlagt söndagsstaden San Domingo, Européernas
äldsta, ännu existerande nybygge i Amerika. Han hade vidare
undersökt den största delen af ön och där anlagt en rad med hvarandra
korresponderande befästa platser samt, som det måste förefalla oss,
med onödig hårdhet undertryckt infödingarnes resningsförsök. Så
hade han t. ex. låtit å båle bränna en del Indianer, hvilka förgripit
sig på ett spanskt kapellL. Samma tillvägagångssätt använde ju för
öfrigt den »heliga inkvisitionen» hemma i Spanien till de regerandes
i landet fulla tillfredsställelse.
Så till vida allt väll Men härtill sällade sig nu det ytterst
bedröfliga faktum, att de fleste af de spanske ämbetsmännen
sammansvurit sig emot Diego Colon, ståthållaren i Isabella. Deras ledare
var öfverdomaren ROLDAN, en man, som i Spanjen icke lyckats
förvärfva sig någon ansedd ställning. Columbus hade emellertid
personligen rekommenderat honom hos de spanska Majestäterna till
erhållan af sin nuvarande höga värdighet.
Bartolomeo hade visserligen splittrat de upproriske, och Roldan
hade flytt till landskapet Xaragua i öns sydvästlhga del. Här
samlade denne inom kort alla de Spanjorer, som voro missnöjde med
familjen Colons styrelse, och till dessa sällade sig snart koloniens
alla ovederhäftiga, sämre element, för hvilka hvarje tanke på
disciplin var förhatlig.
Det här anförda Xaragua hade adelantadon kort förut under
högeligen romantiska omständigheter tvingat att underkasta sig och
betala Spanien tribut.
Härvarande kazik, BEHECHIO, till hvilken hans syster, Caonabóös
änka, den bildsköna ANACOANA, tagit sin tillflykt, hade genom denna
ovanligt begåfvade kvinna blifvit vänligt stämd emot främlingarne.
Kaziken önskade därför att med så ringa omständlighet som möjligt
underkasta sig Spanien. När därför adelantadon med sina soldater
nalkades Behechios boningsplats, hälsades främlingarne vid byns
utkant af ett trettiotalh unga, välskapade, dansande och sjungande
indianflickor med palmblad i händerna. I deras midt befann sig
den skönaste af alla dessa skogsnymfer, den med rödhvita
blomsterkransar klädda Anacoana, hvilande på en af sex män buren palankin.
Så mycken uppmärksamhet kunde icke Spanjorerna motstå, och
det hjärtligaste förhållande rådde snart öfver hela laget. Stora fester
anordnades, och Bartolomeo inbjöds af kaziken till en storartad
festmåltid, hvarunder adelantadon lärde sig att uppskatta Indianernas
lifrätt, tillagad af Iguana-jätteödlans läckra kött. Med blödande
hjärta tvingades dock Spanjorerna omsider att slita sig från detta
jordiska paradis för att återvända till sitt mera hvardagliga lif i
öns andra delar.
Sådana voro de underrättelser, som Columbus med blandade
känslor emottog vid sin ankomst till S. Domingo i slutet af
augusti 1498.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
