- Project Runeberg -  De stora upptäckternas tidehvarf /
237

(1900) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Exploration, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 237
Columbus hade all möda i världen att åter införa ordning där.
Detta lyckades honom först sedan han genom en djärf kupp
bemäktigat sig den unge orostiftarens person och låtit föra honom tiil
S. Domingo.

Bobadilla ställde sig strax från början på Columbus’
motståndares sida, och utan föregående undersökning lät han befria
fångarne. Han vann för sig alla de missnöjde genom att förklara
guldförvärfvet fritt för alla Spanjorer och genom att oförtöfvadt till
ämbetsmännen låta utbetala alla resterande löner. Infödingarne
gladde han genom att alldeles egenmäktigt befria dem från
erläggandet af skatt.

Bobadilla hade officiellt utrustats med en stor och farlig makt,
måhända dock icke större än den, som förut tillerkänts Columbus
själf. Men därtill kom, att Bobadilla hade att stödja sig på
muntliga instruktioner, som han erhållit af suveränerna, och hvilkas
verkliga natur ingen kände. Bobadilla hade utan vidare satt sig
i besittning af amiralens bostad och lagt beslag på hans och hans
bröders papper och öfriga enskilda tillhörigheter.

Amiralen, som genom ett par munkar erhållit underrättelsen om
Bobadillas ankomst, skickade till denne ett bref, hvari han
förklarade sig godvilligt vilja medfölja 4ill Spanien, för att där andraga
sin egen sak för spanska hofvet. Samtidigt härmed protesterade
amiralen dock emot det intrång, som man gjort i de honom en
gång för alla tillerkända rättigheterna i de af honom undersökta
landen.

Bobadilla hade medfört en skrifvelse, daterad den 26 maj 1499,
från de katolska Majestäterna till Columbus af följande, i all sin
korthet vältaliga lydelse:

»Till Cristobal Colon, vår amiral öfver oceanen:

Vi ha gifvit öfverbringaren af denna skrifvelse,
riddaren Francisco de Bobadilla, befallningen att för vår
räkning med Eder tala öfver vissa saker, som han skall nämna
för Eder; vi bedja Eder att sätta tro till honom och
handla i öfverensstä mmelse därmed.»

Så snart amiralen tagit del af detta bref, begaf han sig, med
undvikande af allt onödigt uppseende, raka vägen till S. Domingo,
där Bobadilla strax lät belägga honom med bojor och instänga
honom i fästningens torn. Enligt en gängse berättelse skulle en viss
ESPINOSA, hvilken förut varit anställd som kock hos amiralen, gjort
sig skyldig till nedrigheten att fastnita bojorna kring sin forne
herres lemmar. Diego Colon hade man redan slagit i järn och
försiktigt fört ombord på en i hamnen liggande karavel.

Bobadillas triumf var dock ännu icke fullständig. Ty
fortfarande stod den för sin beslutsamhet kände adelantadon Bartolomeo
Colon i spetsen för en betydlig väpnad styrka, och icke utan
ängslan afbidade man hans ankomst till S8. Domingo. På Bobadillas be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 14:05:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storaupp/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free