Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 H. H. VON SCHWERIN.
gäran skref emellertid Columbus till sin broder ett bref med
uppmaning att underkasta sig den nye maktinnehafvaren, hvilket
Bartolomeo, ehuru med en lätt begriplig tvekan, verkligen gjorde. Äfven
han fördes fängslad med kedjor ombord på flottan. Nu trodde sig
Bobadilla säkerligen hafva på ett synnerligen tillfredsställande sätt
utfört de hemliga order, han erhållit af hofvet i fråga om Columbus.
Om Bobadillas karaktär har mycket skrifvits, och meningarna
om hans person hafva gått i vidt skilda riktningar. Columbus’
beundrare hafva velat göra mannen till en fulländad skurk, under det
att det motsatta partiet ständigt förfäktat, att han endast gjort sin
plikt i full öfverensstämmelse med befallningar från högre ort.
Troligen komma vi dock sanningen närmast, om vi i denna fråga följa
en medelväg.
Bobadilla var tvifvelsutan en både duglig och rättänkande man.
Detta hindrade emellertid ingalunda, att han vid utredandet af
förhållandena på Española tillvägagick med en alldeles onödig hast och
därunder gjorde sig skyldig till en brutalitet, som ingalunda var af
nöden påkallad. Hans korttänkta uppträdande gör ett genomgående
osympatiskt intryck. Tydligtvis hade Bobadilla bort besinna, att
Columbus icke var någon upprorsmakare, och dock behandlade han
honom som en galérslaf! Bobadilla utmärkte sig påtagligen icke
genom någon särdeles lysande begåfning. Den omständigheten, att
han kort därefter återkallades från sin plats af konungen och
drottningen, böra vi väl icke tyda som någonting så synnerligen
graverande för mannen.
Saken är ingalunda svår att fatta. Efter Columbus’ ynkliga
återkomst till Spanien hade en af de lika vanliga som oberäkneliga
omkastningarna i stämningen inträdt vid hofvet. Hvad var, i
synnerhet om vederbörligt afseende fästes vid renässanstidehvarfvets
då rådande politiska principer, naturligare, än att Bobadilla
desavuerades af regeringen: Moren har gjort sin plikt, Moren kan gå!
I oktober afseglade skeppet Gorda, medförande de tre fångne
bröderna Colon. Ett i sanning bedröfligt exempel på, huru tvära
och oberäkneliga växlingarna i en människas lif stundom kunna vara,
Christofer Columbus’ djupa förnedrande och fall väcka en
beklagandets sympati, måhända större, när det gäller denne hårdt
bepröfvade man, än någon annan historisk personlighet.
Skeppets kapten, adelsmannen ALONSO DE VELLEJO, visade sina
fångar stor välvilja. Sålunda säges han hafva ansett det vara
onödigt, att kedjorna användes under sjöresan, och därför gifvit
befallning om deras aftagande. (Enligt en senare tillkommen
berättelse skulle Bobadilla förordnat, att bojorna icke fingo aftagas, af
fruktan för att Columbus skulle därigenom komma i tillfälle att —
simma tillbaka till Española!l) Men Columbus hade då vägrat detta
med orden: »Nej! Mina suveräner hafva befallt mig att underkasta
mig, och Bobadilla har slutit mig i bojor. Jag skall bära dessa järn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
