Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 243
kallade Venezuela, d. v. s. det lilla Venedig, ett namn, som sedan
öfverflyttats på det bekanta stora området i Syd-Amerika. På
hemvägen besökte Hojeda Españñvola, men motades bort därifrån af
Columbus’ bevakningsposter. Färden fortsattes därifrån till
Bahamåöarna, där ett betydligt antal af infödingarne, de s. k. Jucayerna,
tilllfångatogos och vid hemkomsten till Spanien försåldes som
slafvar.
Äfven VICENTE YANEZ PINZON, densamme som deltagit i
Columbus’ första resa, företog nu en färd, hvars geografiska resultat voro
synnerligen betydande. Pinzon hade för öfrigt redan 1497 företagit
en upptäcktsresa till dessa trakter och bland annat, som det säges,
till Merikanska viken. Vid detta tillfälle, berättas det, skulle han
bland sina följeslagare räknat ingen mindre än — Vespucci.
Med en flotta på 4 karaveler lämnade Vicente Yañez sin
födelsestad Palos i december 1499, styrde i sydvästlig riktning och
öfverskred utan tvekan ekvatorn. Omkring den 10 januari 1500 nåddes
Braziliens kust i närheten af Kap S. Augustinho, 89 sydl. bredd.
Under återfärden följdes denna kust i nordlig riktning, och Pinzon
upptäckte nu mynningen af den väldiga Amazonfloden, hvars
sötvattensmassa, såsom man redan då iakttog, vidt och bredt täckte
hafvet. I september 1500 var han åter hemma i Palos, efter att
under en orkan hafva förlorat två af sina fartyg.
Det var kort därefter som CABRAL på väg till Indien och
Calicut landade i Brazilien (se ofvan, sid. 87). Och alldenstund
Portugiserna strax framkommo med (det verkligen grundade)
påståendet, att detta land var beläget på deras sida om
demarkationslinjen, så inställde Spanjorerna, till en början åtminstone, sina
upptäcktsresor åt detta håll. Det blef därför under portugisisk flagga
som Amerigo Vespucci strax därefter företog sina två resor dit,
hvilka skulle sprida hans namn öfver hela världen.
Det var efter hemkomsten från denna sin sista resa, som JUAN
DE LA COSA år 1500 utförde sin berömda karta, på hvilken han
skickligt sammanfattade och återgaf alla de upptäckter, som intill
denna tidpunkt gjorts i den aflägsna västern.
Men redan samma år finna vi den oförtrutne mannen åter stadd
på upptäcktsresa. Denna gång medföljde han den förmögne notarien
RODRIGO DE BASTIDAS från Sevilla i egenskap af hans sjökunnige
pilot.. I denna af 2 skepp bestående expedition, som i slutet på
1500 afseglade från Cadiz, deltog äfven VASCO NUNEZ BALBOA.
Bastidas undersökte hela kuststräckan från Cabo de la Vela till
Urabä-bukten. Därunder upptäcktes Magdalenaflodens
mynningsland och det mer än 5,000 meter höga Sierra Nevada de Santa
Martas snötäckta bergmassa, som omedelbart höjer sig ur hafvet —
en syn, hvars make det aldrig hittills förunnats en europeisk sjöman
att skåda. Därefter följdes Panamanäsets kust till dess nordligaste
punkt, ett tiotal spanska mil väster om Kap San Blas, som några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
