Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' tredje resa och Syd-Amerikas upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 H. H. VON SCHWERIN.
tilldragit sig under denna Columbus’ resa. Han medförde äfven en
skrifvelse från amiralen till suveränerna.,
I detta bref, dateradt Jamaica d. 7 juli 1503, numera bekant
såsom Columbus’ lettera rarissima, d. v. s. det högst sällsynta
brefvet, utvecklade amiralen sina idéer om, att han uppnått den Gyllene
Chersonesen (Malakka-halfön) i landet Veragua. Vidare prisar han
i denna skrifvelse guldet såsom det dyrbaraste af alla jordens alster.
»Den, som är i besittning af guld, äger allt, hvad han behöfver i
denna världen! Han förmår befria själarna från skärselden och
förvärfva dem paradisets fröjder.» Brefvet är högst oredigt skrifvet
och fullt af tokerier, vid hvilkas läsande man gripes af medömkan
öfver den arme mannen, som vid detta tillfälle verkligen gör intrycket
af att hafva mist sitt förstånds fulla bruk.
Så snart Mendez lämnat Jamaica, hade Columbus’ ställning börjat
blifva allt betänkligare. Ett myteri, ledt af skeppsföraren FRAN-
GISCO DE PORRAS, hade utbrutit, och den sängliggande amiralen hade
ieke kunnat förhindra de till ett 50-tal uppgående bråkmakarne att
med tillhjälp af anskaffade kanoter lämna skeppsvraken och gå i
land. De missnöjdes hufvudsakliga anklagelsepunkt emot amiralen
stöddes därpå, att denne fört skeppsfolket till Jamaica i stället för
till Española, såsom öfverenskommet var. Dessutom beskylldes
Columbus för godtycke och grymhet emot underhafvande. i
Det var upprorsmakarnes afsikt att följa Mendez’ exempel och
att med tillhjälp af infödingarnes små farkoster försöka uppnå
Españñola. Huruvida detta lyckats den djärfve Mendez, kände man
för öfrigt ännu icke till på Jamaica. Enligt den med amiralen
träffade öfverenskommelsen hade Fiesco bort strax återvända från
EspañHola till Jamaica för att där meddela närmare detaljer rörande
Mendez’ expedition. På Española hade Fiesco trots alla sina försök
icke förmått anskaffa det nödvändiga antalet roddare, som
fordrades för hemfärden. Denna resa betraktades af de fleste såsom
alltför riskabel. Man hade alltså på Jamaica snarare skäl att
antaga, att expeditionen förolyckats, än att den verkligen uppnått sitt
ändamål.
Upprorsmännen begåfvo sig det oaktadt till öns östra ända,
hvarifrån färden till Española efter några dagars väntetid anträddes
vid lugnt väder. Men då de 10 kanoterna hunnit ungefär 4 leguas
ifrån land, möttes de af en svår storm, som tvingade dem att vända
om. Sjön var så våldsam, att expeditionens medlemmar inom kort
råkade i verklig lifsfara. För att lätta de bräckliga kanoterna, som
oafbrutet öfverspolades af vågorna, kastades först alla medförda
förråd i hafvet. Men då detta icke förslog, började Spanjorerna
hifva de infödde roddarne öfver bord, och när desse sökte sätta
sig till motvärn, nedhöggos de utan förbarmande. I sin förtviflan
sökte de omkring båtarna simmande Indianerna hålla sig fast i dessas
relingar, men de olyckliges händer afhöggos af de med ohygglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
