Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus' sista lefnadsår. Hans afkomlingar. Hans personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 267
nas beboelighet», däri han bestrider köldens och värmens hinder för
människans vistelse på olika delar af jorden, innehåller sålunda
åtskilliga beaktansvärda tankar. Columbus var långt ifrån någon lärd
man, ehuru han under en viss period af sitt lif läst mycket (se
ofvan sida 136). Därtill kan man med skäl påstå, att han aldrig
lyckats bringa sina bokliga kunskaper i vederbörlig ordning. Något
af dilettantens ovederhäftighet vidlåder honom också ständigt.
Mänskligheten har för öfrigt allt skäl att skatta sig lycklig
öfver, att Columbus icke var en skarpsinnigt lärd man. Ty hade
han t. ex. förmått tillegna sig en riktig uppfattning af jordens
storlek och den europeisk-asiatiska landmassans vejrkliga väst-östliga
utsträckning, så hade han säkerligen besinnat sig mer än en gång,
innan han gifvit sig åstad på sin första färd, eller ännu
troligare hade denna aldrig kommit till stånd. Columbus’ framgång
berodde ju, som vi sett, på två lyckliga misstag rörande bägge dessa
frågor.
Hvad Columbus’ yttre person beträffar, råder en stor ovisshet,
alldenstund den betydliga mängd afbildningar, som sägas föreställa
honom, sinsemellan icke likna hvarandra det minsta. Det här ofvan
(sid. 1383) meddelade porträttet anses med en viss sannolikhet kunna
vara äkta. Den skildring, som LAS CASAS lämnat oss af
Columbus, med kvilken han var personligt bekant, ger vidare under alla
omständigheter intryck af att vara fullt trovärdig. Amiralen säges
däri hafva varit af stor och kraftig kroppsbyggnad. Han hade ett
långlagdt, något fräknigt ansikte, örnnäsa och lifliga, gråa ögon och
i yngre år rödaktigt hår och skägg. Redan vid 30 års ålder
började emellertid Columbus att gråna, så att han på dem, som
personligen sågo honom, gjorde intrycket att vara vida äldre, än han i
verkligheten var.
Ännu en fast hållpunkt finnes i denna sak. Det är nämligen
ingalunda otroligt, att Juan de la Cosa förlänat Columbus’ anletsdrag
åt den HELIGE CHRISTOFER, som han afbildar på vignetten till den
ofta omtalade kartan af 1500. Det är fullt konstateradt, att han
hade den vanan att skrifva sitt namn XPO-FERENS, d. v. s.
Christusbäraren. Liksom den helige jätten hade burit Christusbarnet öfvep
floden, hade Columbus fört den kristna tron öfver världshafvet!
Hans uppträdande beskrifves såsom prägladt af värdighet,
parad med ett visst behag. Den genuesiske mannen hade tvifvelsutan
rätt snart vetat att förvärfva sig den stela castilianska hållningen
eller »grandezan», som särskildt vid denna tid skilde en äkta Spanjor
från andra nationers kavaljerer.
Slutomdömet om denne märklige mans gärning kan i största
korthet så sammanfattas: CHRISTOFER COLUMBUS har genom sin
upptäckt fört mänskligheten in på nya banor, och det länder honom till
oförvansklig ära, att han var den, som först öppnade den nya
världens ofantliga arbetsfält för Europas till själfmedvetenhet vaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
