Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den "Nya världen" - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 273
Amerigos resor hafva emellertid otvifvelaktigt bidragit till den rätta
uppskattningen af Columbus’ verk, på samma gång som de beredt
vägen för Magellans storartade företag, den första
världsomseglingen.
FERNANDO CORTEZ OCH MEXIKOS ERÖFRING.
Från Española såsom medelpunkt utgingo expeditioner åt alla
sidor, och upptäckterna af nya områden följde på hvarandra i raskt
tempo. Med Diego Colons ankomst till ön i egenskap af dess
guvernör vidtog en period af ökad företagsamhet. År 1511 utsände
guvernören adelsmannen DIEGO VELASQUEZ för att eröfra Cuba, hvars
önatur, om icke förr, så åtminstone säkert 1508, blifvit ådagalagd
af OCAMPO, hvilken kringseglat det, men hvars inre delar ännu voro
fullkomligt okända. Velasquez, som förfogade öfver 4 skepp och
300 soldater, eröfrade 1511—12 Cubas östra hälft och framträngde
därpå till den västra.
En af hans underbefälhafvare, PANFILO DE NARVAEZ, var den
förste, som framkom till den indianska provinsen Habana vid öns
nordkust. Här anlades 1515 staden San Cristobal de la Habana
vid den utan jämförelse bästa naturliga hamn, som finnes på den
Mexikanska vikens vidsträckta kustområde. Inom kort var också
Habana den främsta platsen på den stora, tätt befolkade ön.
Härmed hade också Cuba blifvit förvandladt till operationsbas
för Spanjorernas snart vidtagande expeditioner till det midtemot
belägna mexikanska området. Velasquez’ kolonisering af Cuba hade
lämnat mycket goda resultat. Det är också lätt begripligt, att han
icke kunde nöja sig med det redan vunna, utan var betänkt på att
alltjämt utvidga den spanska verksamhetskretsen i dessa trakter.
Därför utsände han 1517 en liten flotta på 3 skepp under anförande
af CÖRDOVA, »en klok och duktig man, som ägde stor förmåga att
döda och infånga Indianer».
Expeditionen utgick från Habana och följde Cubas nordkust till
öns västligaste udde, San Antonio, hvarifrån man efter 9 dagars svår
seglats nådde Yucatanhalföns nordöstra hörn, Kap Catoche. Härifrån
fortsattes färden i västlig riktning utmed kusten, och nu sågo
Spanjorerna för första gången tydliga spår af den högre orientaliska (1)
civilisation, efter hvilken de så länge förgäfves sökt. Flerstädes på
kusten fann man stora indianstäder, hvilkas egendomligt formade
torn och med trappsteg försedda stenpyramider väckte
främlingarnes förvåning.
De här hemmahörande infödingarne tillhörde den intelligenta
Mayastammen, med hvars representanter, som vi minnas, redan
Columbus gjort bekantskap. Deras klädedräkt, som utgjordes af väl
De stora upptäckternas tidehvarf. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
