Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 H. H. VON SCHWERIN.
förfärdigade bomullstyger och konstigt hopfogade prydnader af
präktiga, metallglänsande fågelfjädrar, vittnade om högre konstskicklighet
och smak. Mayas, som i sina stora kanoter liksom retade bin
kringsvärmade de främmande skeppen, uppträdde alltigenom fientligt mot
främlingarne, hvilka de mottogo med de utmanande ropen: Castilia !
Castilia! samtidigt med att de pekade hänemot Öster, för att
därigenom visa, att de fullt kände till, hvar de objudne gästernas
hemland var beläget.
Af detta uppträde framgick, att Spanjorerna icke hade under sex
hela år kunnat husera på Cuba, utan att det jämförelsevis närbelägna
fastlandet därom fått någon underrättelse. På något inkognito kunde
Spanjorerna alltså icke göra räkning; de föregingos af sitt rykte, som
långt ifrån var det bästa.
De af Spanjorerna, som gingo i land, lockades af infödingarne i
ett bakhåll och stupade till siste man. Särskildt vid orten
Champoton, där de nödgats gå i land för att hämta vatten, ledo
Spanjorerna ett ytterst blodigt nederlag. Ej mindre än hälften af dem
nedgjordes på platsen af den mångdubbelt öfverlägsna fiendens i
vildt raseri framstormande skaror. Med knapp nöd lyckades de
återstående, nästan alla svårt sårade, komma ombord på skeppen.
Bland dem befann sig öfverbefälhafvaren själf, som för egen del
erhållit ej mindre än tolf sår. Återfärden anträddes strax till Cuba,
där Cordova kort efter framkomsten afled i följd af sina i bataljen
erhållna skador.
Underrättelsen om ön (!1) Yucatan eller »Nya Spanien», som
man redan då benämnde landet, med sina af sten uppförda
byggnader och rikt utsmyckade tempel, sina välodlade åkrar och
civiliserade befolkning spridde sig snart från Cuba till de andra
västindiska öarna. Från alla håll strömmade oförvägne äfventyrslystne
män till Cuba för att ställa sig under Velasquez’ fana och deltaga
i de nya expeditioner, som man visste att han förberedde.
I april 1518 voro 4 skepp med 250 utsökte soldater ombord
tärdiga till afsegling. Till anförare för denna expedition hade
utsetts guvernörens brorson, den unge, företagsamme GRIJALVA.
Färden ställdes till den yukatekiska kusten. Vid Champoton kom det
till förnyad strid med infödingarne. Men som Spanjorerna denna
gång voro förberedde, tillfogade de sina motståndare ett fullständigt
nederlag.
Grijalva fortsatte därefter försiktigt sin seglats utefter den
mexikanska kusten, hvars infödingar, som visade sig jämförelsevis
tillmötesgående, inläto sig i byteshandel med de hvite.
Spanjorernas fråga, hvarifrån guldet, som de använde till
prydnader, ledde sitt ursprung, besvarade infödingarne genom att peka
mot väster under utropande af Mexiko! Mexiko! Detta uppfattade
Spanjorerna såsom benämningen på ett i väster beläget guldland,
som det från denna tid blef deras förnämsta ögonmärke att uppnå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
