Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 285
sande himlakropp. Tvifvelsutan skulle det snart visa sig, att
främlingarne voro sårbara, så snart de icke voro utsatte för solstrålarnas
direkta inverkan.
De tlascalanske krigarne ansågo svaret vara gynnsamt och
beslöto därför att rikta ett nattligt anfall mot Spanjorerna. Men äfven
detta misslyckades helt och hållet i följd af Européernas vaksamhet,
och Tlascalanerna fingo med sitt blod dyrt plikta för sitt försök att
i nattlig strid öfvervinna »solens barn».
De besegrades raseri vände sig nu mot prästerna, som påstodos
hafva tillrådt detta anfall. De olycklige spåmännen dödades,
inälfvorna utsletos ur deras kroppar, hvilka sedan begärligt förtärdes af
folkmassan.
Tlascalanerna funno nu för godt att antaga Cortez’ fredsanbud,
och dagen därefter intågade Spanjorerna i deras festligt smyckade
stad, hvilken föreföll dem vara större än Granada. De hittills
oberoende republikanerna underkastade sig Spaniens öfverherrskap och
deltogo framgent som Cortez’ trogne bundsförvanter i tåget mot
den gemensamme fienden i Mexiko, ehuru de icke numera trodde på
de hvites gudomliga härstamning. /
Däremot strandade i allmänhet omvändelseförsöken emot
befolkningens fast rotade tro på sina gamla gudar. Endast några få
förnäma Indianskor läto döpa sig och ingingo äktenskap (1) med
spanske officerare. -
För att få en rätt uppfattning af den underbara eröfringen af
det väldiga Mexikanska riket genom en »handfull Spanjorer» måste
man framför allt ihågkomma följande omständighet: Spanjorerna hade
i striden mot den mexikanska konfederationen på sin sida Tlascala,
en makt, som Astekerna aldrig förmått underkufva.
Underrättelsen om det, som tilldragit sig i Tlascala, hade, såsom
man lätt kan inse, väckt allvarsamma bekymmer bland Astekerna.
För män, som lyckats i grund besegra de fruktansvärde
Tlascalanerna, vore väl knappast någonting omöjligt. I Tenochtitlan var man
därför beredd på det värsta, i synnerhet som den gamla
legenden om Quetzalcoatls återkomst och den genom honom stundande
revolutionen samtidigt började vinna allt större insteg hos
befolkningen.
Under det att Cortez och hans trupper rastade i Tlascala, anlände
en ambassad hit från Mexiko, medförande ytterst dyrbara skänker
åt Européerna. Montezuma förklarade sig vara beredd att erlägga
tribut till konung Karl af Spanien och vara villig att lämna Cortez
så mycket guld, silfver, ädla stenar, brokiga bomullsväfnader och
slafvar, som denne ville begära. Men såsom villkor härför satte
Montezuma, att främlingarne icke skulle fortsätta sin färd till
hufvudstaden, utan strax vända om. Cortez log i mjugg vid tanken på att
Montezuma trodde sig på detta sätt kunna komplimentera honom ur
landet. Men till sändebuden svarade han, att han af sin konung fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
