Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 291
Detta utgjordes af ett stort, af murar omgifvet, palatsliknande
komplex af stenbyggnader, belägna i närheten af krigsgudens stora
tempel. Här fanns rymlig plats såväl för de 300 Spanjorerna som
för deras bundsförvanter, de till ungefär ett tusental uppgående
Tlascalanerna. Cortez’ första omsorg bestod i att trygga sig mot
öfverrumpling genom att utställa vaktposter och plantera kanonerna på de
lämpligaste platserna. Därefter tillät han sitt folk att vid de rikt
besatta matborden hämta sig efter den själsspänning, för hvilken de
under denna minnesrika dag varit utsatta.
Sedan måltiden afslutats, infann sig Montezuma åter med ett
talrikt följe, och med tillhjälp af den som tolk tjänande Marina ägde ett
längre samtal rum emellan honom och Cortez. Därunder gjorde han
sig framför allt annat underrättad om anledningen till, att
Spanjorernas härskare kommit på den tanken att skicka sändebud till det
aflägsna Mexiko. Den diplomatiskt anlagde Cortez var icke den, som
blef svarslös.
Morgonen därpå gjorde Cortez, åtföljd af fyra bland sina högste
officerare, Montezuma ett motbesök i dennes närbelägna palats. Denna
praktfulla jättebyggnad, som räknade ej mindre än 20 portar, var
uppförd af väldiga, släthuggna stenblock. Fursten förfogade för egen
del öfver 100 gemak. I några af dessa voro väggarna af marmor,
jaspis, porfyr och andra bergarter, hvilkas ytor voro slipade så blanka,
att man kunde spegla sig däri. Andra åter voro behängda med
brokiga bomullsväfnader eller af fjädrar hopfogade mattor, på hvilka
fåglar, blommor och insekter voro på ett konstnärligt sätt återgifna.
Taken bestodo af välluktande, utsnidade träslag, och golfven voro
parketterade med cypressträ.
Under samtalets lopp sökte Cortez förmå Montezuma att antaga
den kristna läran, för hvars hufvudgrunder han i korthet redogjorde.
Härpå svarade Montezuma, att han var beredvillig att erkänna, att
Spanjorernas gud var en god och mäktig gud, men på samma gång
menade han, att Astekernas gudar icke voro sämre, och att de
framför allt passade bättre för hans folk, som var vandt vid dem.
Några dagar därefter besökte Cortez det stora offertemplet eller
s. k. teocallin, som var beläget i stadens midt. Denna
jättebyggnad var uppförd i form af en pyramid, bestående af fem väldiga,
öfver hvarandra belägna terrasser. Upp till den öfversta, med stora
stenflisor belagda plattformen förde utanpå pyramidens sidor
trappor på 114 steg hvardera. Häruppe stod det allra heligaste,
krigsguden Huitzilipochtilis helgedom med altaret, eller rättare
slaktblocket, där människooffren plägade förrättas, hvarvid den hemskt
utstyrde offerprästen med en skarp flintknif skar hjärtat ur de ännu
skälfvande kropparna och därefter störtade dessa utför pyramidens
stentrappor till den nedanför jublande folkmassan.
Krigsguden var afbildad sittande på en rikt utsmyckad, af ormar
omslingrad, gyllene tron. På hufvudet bar han en krona af röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
