Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 H. H. voN SCHWERIN.
strängt bestraffa den skyldige och erbjöd sig att lämna sin son och
sina döttrar som gisslan åt Spanjorerna.
Cortez förklarade sig icke nöjd härmed. Han fordrade dessutom,
att Montezuma själf, till bevis för sin vänliga sinnesstämning och
som säkerhet för Spanjorerna, skulle lämna sitt palats och i stället
taga sitt uppehåll i det spanska kvarteret.
Utom sig af harm, nekade till en början den bestörte mannen
att taga detta för hans höga värdighet så nedsättande steg, men
Cortez var obeveklig. Förhandlingen hade redan räckt mer än två
timmar, utan att något resultat uppnåtts. Då förlorade en af de
spanske officerarne tålamodet och utropade i vredesmod: »Hvarför
skola vi ytterligare spilla ett ord på denne barbar; låtom oss gripa
honom och, i fall han sätter sig till motvärn, nedhugga honom.»
Förskräckt frågade Montezuma, hvad dessa vredgade ord
betydde. Marina förklarade detta så skonsamt som möjligt och bad
därjämte fursten enständigt att följa de hvite männen till deras
kvarter, där han kunde vara säker på att blifva behandlad med all
den honom tillkommande aktningen. Den vankelmodige Montezuma
gaf efter.
När han emellertid i sin bärstol skulle genom gatorna föras
till Spanjorernas högkvarter, strömmade folket tillsammans från alla
sidor. Säkerligen skulle redan nu ett våldsamt upplopp hafva
utbrutit, om icke Montezuma personligen tilltalat de upphetsade
folkmassorna och med leende mun förklarat dem, att han af fri vilja
ämnade tillbringa några dagar bland sina gode vänner, de hvite
främlingarne, i deras kvarter.
Till det yttre hade ingen förändring inträdt genom
öfverkazikens öfverflyttning till det spanska lägret. Montezuma behandlades
med största uppmärksamhet af Spanjorerna. Han omgafs som förr
af sina hofmän, och befolkningen hade alldeles fritt tillträde till
honom.
Under tiden hade emellertid den astekiske ståthållare, som
öfverfallit Vera Cruz, under bevakning anländt till hufvudstaden.
Han öfverlämnades till den spanske öfverbefälhafvaren för att få
sin dom. Cortez gjorde processen kort och dömde den skyldige att
lefvande brännas på det framför palatset belägna stora torget.
Under det att denna grymma ceremoni försiggick, lät Cortez
med bojor belägga Montezuma, på hvilken den dömde ståthållaren
kastat all skuld för det inträffade. Den arme fursten var alldeles
förkrossad och gjorde icke minsta motstånd. Endast med möda
undertryckte han sina tårar öfver den smälek, som man på detta
sätt lät vederfaras honom. Han omgafs af sina i tårar badande
tjänare, som, knäböjande på marken omkring honom, med ömhet höllo
hans fötter i sina armar och sökte att minska bojornas smärtande
tryck genom att invira hans lemmar med mjuka tygstycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
