Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Cortez och Mexikos eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 303
kaptenen med sin vanliga företagsamhet rusta sig till ett nytt tåg mot
Tenochtitlan och hela det Mexikanska riket. Hans bemödanden
underlättades väsentligen däraf, att Velasquez, i den tro att Narvaez
var obestridd herre i landet, skickade en ny flotta med trupper och
krigsförnödenheter till Vera Cruz. Vid framkomsten öfvergick
emellertid krigsfolket strax utan betänkande till Cortez.
I midten af december kunde denne med stolthet mönstra en
ny här på 550 man fotfolk, 40 ryttare och ett tiotal kanoner.
De med Spanjorerna förbundne Indianernas här räknade 100,000
man. Cortez’ krigsplan gick denna gång ut på att anfalla
Tenochtitlan äfven från sjösidan och att först och främst oskadliggöra
Astekernas kanotflottor, seom gjort honom själf så stort afbräck och
genom hvilka stadens hufvudsakliga förbindelse med fastlandet
plägade underhållas. För detta ändamål beslöt han att bygga en flotta,
med hvars tillhjälp han skulle kunna behärska Tenochtitlan-sjöarna.
Tretton krigsskepp byggdes på mycket kort tid midt ibland
Tlascalas berg, hvarpå de söndertagna styckena af infödde bärare
fördes till den 20 leguas därifrån belägna sjön, där de åter
hopfogades. Virket och tjäran tillsläpptes af landets skogar, tacklet,
tågvirket och järnet hämtades från Vera Cruz, där man, såsom vi sett,
med klokt förutseende tillvaratagit det värdefullaste af det, som
tillhört de sänkta skeppen. Efter några få månader var den ståtliga
flottan färdig. Glänsande segrar öfver fiendens talrika båteskader
vunnos i rask följd efter hvarandra, och snart hade Cortez gjort
sig till herre öfver Anahuac-sjöarnas blåa vatten.
Men äfven Mexikanerna hade under tiden beredt sig till striden.
Till sin öfverste krigsherre hade Astekerna utsett Montezumas
25-årige brorson GUATEMOTZIN. Såväl dammarna som befästningarna
hade förstärkts, och hufvudstaden hade satts i utmärkt
försvarsskick. Slutligen hade man dit sammandragit trupper från landets
alla delar för att med all upptänklig kraft sätta sig till motvärn
emot de afskydde främlingarne.
Redan den 31 december 1520 infann sig Cortez i Tezcuco vid
insjöns högra strand. Från denna stad, som utsetts till högkvarter,
skulle operationerna mot Tenochtitlan ledas. Först måste dock de
omgifvande landskapen kufvas, och mången drabbning levereras,
innan Spanjorerna kunde skrida till anfall mot själfva högstaden.
Omsider kunde dess planmässiga belägring taga sin början.
Flera förtviflade strider utkämpades med växlande lycka, men
ständigt med stor manspillan å bägge sidor. Slutligen företog
Cortez en allmän stormlöpning. Denna misslyckades, och
bundsförvanterna, som ansågo de hvite männens sak vara förlorad, började
redan i tysthet draga sig ur spelet. De belägrade Astekerna
hängåfvo sig däremot åt den vildaste glädje, och under flera dagar
firades i Tenochtitlan fester, hvarunder ett 60-tal spanske fångar i
åsyn af sina utanför staden lägrade kamrater under de grufligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
