Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De s. k. mindre upptäckarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 315
förhindrade de fientlige infödingarne öfverallt de hvites
landstigning. Slutligen hade Nicuesas förtviflan nått sin höjdpunkt. Kosta
hvad det ville, det måste en gång blifva slut på de långa irrfärderna!
Vid åsynen af en vacker bukt, som öppnade sig för deras blickar,
utropade han: »Här stanna vi i Guds namn!»
Vid landstigningen råkade emellertid skeppet på grund och
sönderslogs af vågsvallet. Manskapet, som lyckades rädda sig i land,
började strax anlägga ett blockhus. Men eländet bland nybyggarne
hade snart nått, äfven här, den mest fasansfulla höjd. De
utmattade Européerna insågo, att deras sista timme nu var slagen; de
orkade icke ens vidtaga de nödvändiga anordningar, som fordrades
för att tillbakaslå det allmänna anfall, som de fått veta att de
kringboende Indianerna just beredde sig på att rikta emot nybygget.
Ställningen var alltigenom hopplös, då två från Española afsända
proviantskepp helt oväntadt anlände till olycksplatsen. Härmed,
tycker man, borde situationen en gång för alla hafva varit räddad. Men
detta var, som vi skola få se, ingalunda fallet. Nicuesa med sina
60 ännu lefvande olyckskamrater inskeppade sig på de två skeppen
och satte kursen på S. Maria el Antigua vid Darienfloden.
Därvarande europeiska kolonister vägrade dock Nicuesa tillstånd att
kvarstanna där, ehuru han nu befann sig i sitt eget ståthållarskap,
Guld-Castilien. Han tvangs af sina motståndare, bland hvilka Balboa
intog en ledande ställning, att med ett tjog af sina anhängare gå
ombord på ett alldeles ruttet skepp, hvarvid man till honom riktade
den hånande uppmaningen att segla direkt till Spanien för att vid
därvarande hof framföra sina många klagomål. Den 1 mars 1511
satte Nicuesa kursen på Espafiola. Man har aldrig sedan hört
omtalas något hvarken rörande honom eller hans olyckskamrater.
Till de s. k. »mindre upptäckarne» kunna vi slutligen räkna
JUAN PONCE DE LEON. Han var född något år i midten af 15:de
århundradet i Leon i Spanien (hvaraf hans namn). Redan som ung
gick han i krigstjänst och deltog bl. a. med stor berömmelse i
fälttåget mot Morerna i Granada. Sedan den Nya Världen blifvit
upptäckt, fann Juan Ponce icke mera någon ro i det gamla hemlandet,
utan beslöt att uppsöka Väst-Indien, där enligt den allmänna
meningen ära och guld lätt kunde skördas af en företagsam man.
Sålunda deltog han i Columbus’ andra resa. Sedan fick han tillfälle
att utmärka sig genom sin klokhet och sin tapperhet under ett
krigståg till östra Española, så att han med anledning däraf utnämndes
till befälhafvare öfver denna del af ön.
Men snart togs den vakne mannens uppmärksamhet uteslutande
i anspråk af de vid den östliga horisonten från Española synliga höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
