Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balboa upptäcker Söderhafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 825
oanständiga dansar. Dessutom hade antifysiska laster vunnit en
stor utbredning bland dem — ett af de ytterst talrika bevisen på,
att den åsikt, som af visse filosofer fordom uttalats om naturfolkens
sedliga renhet, är grundfalsk.
Sådane voro de infödingar, som Spanjorerna här mötte, och
hvilka, trots allt, i det hela gåfvo ett visst intryck af en högre
civilisation. Af dem inhämtade Balboa åtskilliga underrättelser om de
närbelägna landen, hvilka meddelanden i hög grad bidrogo till att
stegra dennes outsläckliga begär efter guld. Sålunda talade man
om för främlingarne, att det gafs höfdingar, hvilka bodde i
guldskimrande städer, som pryddes af gyllene tempel med afgudabilder
af massivt guld.
Vid ett tillfälle, då en af de infödde kazikerna råkade bevittna
den begärlighet, med hvilken Spanjorerna åtrådde den ädla metallen,
tilltalade han främlingarne, som kifvades om fördelningen af en del
guldsaker, med följande ord: »Huru kunnen I tvista om dylikt
strunt. Viljen I hafva guld, hvarför söken I det då icke i landet
Tumanama, där det växer? Sex solar härifrån mot söder bor en
höfding, som äger väldiga massor af guld. Där borta», sade han,
pekande i den omtalade riktningen, »skolen I finna hafvet och skepp
lika stora som edra samt försedda med segel och roder.
Därvarande människor äro så rika, att de äta och dricka ur gedigna
guldkärl.»
Detta var den första antydan, som Européerna erhöllo om
Peru.
Underrättelsen om de stora skeppen kunde nog i och för sig
ingifva Spanjorerna vissa betänkligheter, men deras begär efter guld
denna den spanska conguistans (d. v. s. eröfringens) och upptäcktens
mäktiga driffjäder, fann däraf förnyad styrka. Tärningen var kastad.
Från denna stund hade Balboa fattat det oåterkalleliga beslutet att,
kosta hvad det ville, personligen undersöka det väldiga hafvet på
andra sidan bergen. Redan Columbus hade, som vi ofvan sett, haft
kännedom om ett haf i väster, hvilket han, i öfverensstämmelse med
sina förvirrade geografiska begrepp, antog vara den nuvarande
Bengaliska viken.
Men Balboa var fullt medveten om, att han för att kunna
utföra denna plan var i behof af betydliga förstärkningar. Hans
följeslagares antal hade nämligen genom sumpfebern och alla slags
umbäranden betänkligt sammansmält. Dessutom led kolonien brist på
det allra nödvändigaste, såsom lifsmedel och vapen. Han utskickade
därför upprepade gånger fartyg dels till Española, dels direkt till
Spanien med anhållan om bistånd i sin nödställda belägenhet.
Omsider erhöll han äfven förstärkningar af flera slag, bl. a. 150 man
trupper från Española, hvars guvernör, Diego Colon, ställde dem
omedelbart under Balboas befäl. Nu först kunde denne med allvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
