Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balboa upptäcker Söderhafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
826 H. H. VON SCHWERIN.
taga itu med utförandet af den länge närda planen att framtränga
till det andra hafvet.
Den del af det Centralamerikanska näset, som Balboa nu
beredde sig att korsa, har en bredd af blott 12 geografiska mil från
haf till haf. Och den väg, som han måhända icke helt och hållet
af en händelse valt, var ännu kortare, eller endast 9 mil, alldenstund
den djupa S. Miguel-bukten från väster tränger djupt in i
landmassan. Den mellanliggande »Cordillerans» eller bergskedjans höjd
är icke heller synnerligen betydlig, och de därigenom förande
passens medelhöjd uppgår blott till omkring 300 meter. De
svårigheter, hvilka nu som då här möta, äro af annat slag. En tät
urskog betäcker nämligen ännu i dag från haf till haf det af en mängd
vattendrag genomskurna och af parallela bergskedjor uppfyllda
näset. Allt framträngande genom den tropiskt yppiga, sammansnodda
vegetationen är förenadt med nästan ofattliga svårigheter. Man är
tvungen att med rödjningsknifven steg för steg genomhugga det
hoptrasslade nätet af slingerväxter, som sammanbinda de jättelika
trädstammarna, och marken är öfverdragen med ett gallerverk af
trädrötter och lianer så tätt, att foten nästan aldrig kommer i
omedelbar beröring med jorden.
Ännu i dag, då fientligheter från invånarnes sida icke mera äro
att befara, är en marsch öfver näset förenad med ytterst afsevärda
svårigheter. Så sent som 1853 misslyckades t. ex. en vetenskaplig
expedition i sitt försök att genom urskogen i södra delen af
Nicaragua bana sig en väg till det endast 10 geografiska mil aflägsna
hafvet i väster. Efter 16 dagars fåfänga bemödanden nödgades man
afstå från förehafvandet, trots att expeditionen till sitt förfogande
haft sakkunnige ingeniörer.
Men icke blott själfva vegetationen, utan äfven markens
kuperade beskaffenhet lägger utomordentliga hinder i vägen för
framträngandet. På andra sidan om ett träd, hvars sträfpelarliknande,
af fuktigheten hala sidoutsprång lämna intet stöd för foten, finner
vandraren ofta en gapande afgrund, som nödgar honom att göra
helt om för att försöka finna en bättre väg.
Den 1 september 1513 seglade Balboa, som nu slutat sina
förberedelser, från Santa Maria till Caretas N.V. härom belägna by,
hvarifrån marschen inåt landet skulle börja. Han hade lyckats
sammanbringa 190 spanske krigare förutom ett 1,000-tal infödde bärare.
Vidare hade han icke försummat medtaga flera koppel blodhundar,
hvilka Spanjorerna numera betraktade som en nödvändig
beståndsdel af hvarje indiansk expedition.
I denna by kvarlämnade Balboa en del af sitt manskap till
fartygens bevakning och trängde själf den 6 september med de öfrige
in i skogsöknen för att träda i beröring med den närmast boende
kaziken. Under marschen följde Spanjorerna de i skogen
undandolda stigarna, utefter hvilka de sinsemellan stridande mord- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
