Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 H. H. VON SCHWERIN.
Magellan förelade nu denna plan för Emanuel, som besvarade
hans anhållan om medel till expeditionen med ett bleklagdt nej och
det intetsägande tillägget, att Magellan finge göra precis som han
ville. Anledningen därtill bör sökas däri, att konungen öfver hufvud
icke trodde på förekomsten af detta sund, utan hvilket planen
faktiskt icke kunde utföras, och att han i alla fall icke vågade, i strid
med Tordesillas-öfverenskommelsen, besegla den spanska andelen af
jorden.
För Magellan återstod sålunda icke annat än att antingen afstå
från sin länge närda älsklingsplan att praktiskt lösa den frågan, på
hvilken af jordhalfvorna Molukkerna voro belägna, eller också vända
sig till Spanien. Han beslöt sig för det senare. Han tog för
alltid farväl af sitt fädernesland, ingick i Karl V:s tjänst och erhöll
spansk medborgarrätt såsom Columbus, Vespucci m. fl. före
honom gjort.
Detta Magellans handlingssätt har bedömts med största ovilja
af åtskillige skribenter, ja till och med stämplats som ett förräderi
emot Portugal. Det finnes dock 1cke den minsta grund, hvarför
vi skulle se denna sak från en dylik trångbröstad, lokalpatriotisk
synpunkt. Ehn stor upptäckt, sådan den Magellan gjorde, tillhör icke
någon särskild nation, utan är gemensam för mänskligheten i sin
helhet. Huru kunde för öfrigt Magellan skada Portugal genom att
praktiskt fastställa, på hvilken sida af gränslinien Kryddöarna voro
belägna. Magellan förmådde ju icke en hårsmån flytta
Tordesillaslinien. Det sanna förhållandet måste ju nödvändigt en gång blifva
utrönt. Och icke hade han minsta skäl att fästa något afseende vid
den småaktiga afundsjuka, hvilken händelsevis rådde mellan Spanien
och Portugal.
Tvärtom! Magellan handlade fullkomligt lojalt mot sitt eget
fädernesland. Man vet nämligen, att Magellan i den öfverenskommelse,
som han ingick med Karl, lät inrycka den bestämmelsen, att han
ansåg som sin skyldighet att strängt afhålla sig ifrån att företaga
upptäcktsresor på den portugisiska jordhalfvan. Hvad kan man
rimligtvis mera begära!
Redan under sin sista vistelse i Portugal hade Magellan lärt
känna sin landsman astronomen RUY FALEIRO, i hvilken han fann
en person, villig att med honom arbeta på den stora planen att
uppnå Molukkerna den spanska vägen. Äfven Faleiro lämnade sitt
hemland och öfverflyttade till Spanien.
Genom medlemmen i »Indiska rådet» JUAN DE ARANDAS
välvilliga bistånd mottogos de båda Portugiserna i privataudiens af Karl,
som för tillfället vistades i Valladolid. Vid detta sammanträffande
fingo de bägge männen tillfälle att inför det spanska ministerrådet
framlägga sina planer om Kryddöarna och förevisa en jordglob, på
hvilken Molukkerna voro förlagda på den spanska jordhalfvan.
Såsom sin bestämda åsikt uttalade Magellan därjämte, att den Sydame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
