Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 H. H. VON SCHWERIN.
på flaggskeppet och där öfverösa Magellan med de gröfsta
otidigheter, på samma gång som han sökte förmå manskapet att göra
uppror mot denne. Men den dumdristige mannen hade grundligen
misstagit sig i fråga om Magellans rätta skaplynne. I ett nu grep
denne fredstöraren i kragen och lät föra honom ombord på Victoria,
där han sattes i stocken — ett straff, hvilket betraktades såsom
oerhördt, när det som här var fråga om en spansk adelsman.
Cartagena sattes också snart därpå i vanlig arrest.
Generalkaptenens beslutsamhet förmådde återställa lugnet, ehuru
visserligen endast för kort tid.
Den 29 november nåddes Braziliens kust i närheten af
Pernambuco. Den 18 december hade man framkommit till den nuv.
Rio de Janeiro-bukten, där ett uppehåll på 14 dagar gjordes. Det
var minsann ett land, som i alla afseenden tilltalade Magellans folk!
Byteshandeln gick med fart. Ananas, höns, potatis och tapirkött, en
välkommen omväxling i den enformiga skeppskosten, kunde
erhållas i utbyte mot allehanda europeiskt kram, såsom små knifvar
och kammar, speglar, metkrokar, bjällror o. s. v. Pigafetta gjorde
själl en mycket god affär genom att utbyta kungen i en smutsig
kortlek mot sex präktiga höns.
Den 11 januari löpte eskadern in i La Plata-flodens vida
mynning, till hvars närmare undersökning tre veckor åtgingo. Det
eftersökta sundet fanns emellertid icke här..
Under ihållande våldsamma stormar fortsattes färden hela
februari och mars utefter Patagoniens kust. Slutligen blef kölden så
besvärlig, att Magellan beslöt gå i vinterkvarter i den lilla
skyddade, fiskrika S. Julian-bukten, 49° 20’/ s. br. Man ankrade här
den siste mars.
Redan dagen därpå, Påsksöndagen, bröt den länge kväfda
upprorsandan ut i ljus låga. De fleste af såväl manskap som officerare
voro emot, att man kvarstannade här öfver vintern, i synnerhet sam
Magellan nu åter förminskat vin- och brödransonerna. De fleste
hade hellre velat återvända till Spanien. Man hade framträngt,
menade de, alldeles tillräckligt långt söderut för att nu med räddad
ära kunna vända seglen hemåt.
Magellan svarade, att Portugiserna hvarje år seglade lika
sydligt, när de foro till Indien, och att han ämnade fortsätta färden
ännu längre söderut. Och skulle han nu en gång tvingas att ändra
kurs, så skulle han taga vägen hem om — Goda Hopps-udden och
segla så länge till dess intet återstod af den dubbla uppsättningen
af master och tackel, som han medtagit på resan. Men till denna
ytterlighet behöfde man icke nu komma. Ty inom kort måste man
påträffa det efterlängtade sundet eller kontinentens sydspets. Resan
hade ju blifvit företagen på Konungens af Spanien höga befallning,
och det förvånade honom, att de, som voro Castilianer, världsberömde
för sin ihärdighet och sitt mod, nu skulle visa sig så vankelmodige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>