Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 367
Men inga argument hjälpte; särskildt officerarne voro oförson-
lige. Upprorets ledare voro kaptenerna QUESADA på Concepcion,
MENDOZA på Victoria och CARTAGENA, S. Antonios suspenderade
kapten. Nattetid smögo sig desse med 30 man ombord på S.
Antonio, öfverrumplade besättningen, fängslade kaptenen, MESQUITA, och
bemäktigade sig skeppet. Till kapten tillsattes en af upprorsmännen,
den sedermera så berömde SEBASTIAN EL CANO. Det hela hade
försiggått så hastigt, att Magellan och hans folk ombord på Trinidad
icke hade minsta aning därom.
Morgonen därpå kunde de upproriske skeppsbefälhafvarne
icke utan skäl betrakta sig som herrar öfver situationen — af 5
fartyg förfogade de öfver 3. Hvem skulle nu kunnat hindra dem
att återvända till Spanien, om detta så behagade dem! Eller om
de ville bemäktiga sig flaggskeppet. Inte kunde Serråo med sitt
lilla Santiago och 32 män hindra dem därifrån!
Men Magellan var den vanskliga ställningen fullt vuxen. Han
skickade sin konstapel ESPINOSA, åtföljd af endast 5 man, ombord
på Victoria med en skriftlig uppmaning till kaptenen att oförtöf vadt
infinna sig hos Magellan ombord på Trinidad. De utsände hade
dolt sina vapen under kläderna. Knappt hade Mendoza hunnit gifva
ett öfvermodigt afböjande svar, förrän Espinosa blixtsnabbt
genomborrade hans strupe med sin dolk, samtidigt med att manskapet i
en annan af Magellans utsända slupar under den sålunda uppkomna
villervallan äntrade Victoria och tvingade dess förbluffade manskap
att gifva sig.
Rollerna voro nu i en handvändning ombytta: med sina tre
lojala skepp blockerade Magellan de två öfriga inne i hamnen. Vid
nattens inbrott öppnades elden emot S. Antonio, som samtidigt
äntrades på bägge sidorna af starka truppafdelningar från Victoria
och Trinidad. Quesada tillfångatogs. Vid åsynen häraf förlorade
Concepcion, de upproriskes sista fartyg, helt och hållet modet och
gaf sig utan betänkande.
På mindre än 24 timmar hade sålunda detta ytterst farliga
uppror fullständigt blifvit kufvadt genom öfverbefälhafvarens
energiska ingripande. QUESADA, upprorets egentlige ledare, halshöggs,
Cartagena och en brottslig präst höllos slutne i järn, till dess
eskadern afseglade, hvarefter de landsattes på den ödsliga kusten.
Matroserna, som i det stora hela hållit sig neutrale under officerarnes
strid emot Magellan, benådades samtlige.
Det var under vistelsen i S. Julian-bukten som namnet
»Patagonien» uppkom, äfvensom de öfverdrifna berättelserna om dess
jättestora invånare.
Någon sanning låg dock till grund härför: Syd-Amerikas vilda
indianstammar utmärkte sig nämligen rätt allmänt för sin
reslighet. Händelsen fogade nämligen så, att speciellt de infödingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
