Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3872 H. H. VON SCHWERIN.
undersöka den östra, ytterst villsamma delen af sundet. Magellan
beslöt därför att återvända samma väg, som han kommit, för att söka
sina saknade skepp.
Det dröjde icke länge, innan han mötte Concepcion, men af S.
Antonio kunde intet spår upptäckas, och allt sökande efter skeppet
var förgäfves. Med tungt sinne måste Magellan slutligen uppgifva
alla förhoppningar att återse detta eskaderns största skepp, som
dessutom, till råga på olyckan, ombord hade den jämförelsevis största
delen af provianten. Men generalkaptenen fällde dock icke modet, och
beslut fattades att begagna sig af den nu inträdda sommaren och
fortsätta forskningarna till midten af januari.
Den 22 november lyfte eskadern ankar, och den lilla flottan
satte beslutsamt kursen på Oceanen i väster. De eldar, som
beständigt sågos brinna på babords sida, gåfvo anledning till landets
benämning Tierra del Fuego, d. v. s. Eldslandet. Den 28 november
1520 passerades det 400 meter höga, kägelformiga Kap Deseado
(Kap Pillar), d. v. s. den efterlängtade udden, och den lilla flottan
seglade oförskräckt ut på Söderhafvets hittills okända farvatten.
Sålunda hade det nu lyckats Magellan att genomsegla jordens
längsta och farligaste sund. Den tid, som därtill fordrats, alla
uppehåll inberäknade, hade uppgått till 38 dagar; själfva seglingen hade
varat ungefär 8 veckor.
Magellans sund bildar en 600 kilometer (afståndet Köpenhamn—
Stockholm) lång, nästan rätvinklig klippkanal i början med S.vV.
och därpå med N.V. riktning. Den består af tre skilda afsnitt,
hvaraf det östliga fortlöper mellan låga, nästan horisontala, trädlösa
bergspartier och karakteriseras genom sina tvänne sjöartade
utvidgningar af den smalare kanalen. Den mellersta afdelningen utmärker
sig genom sitt i allmänhet jämnbreda farvatten. Bergen äro här
högre och bära präktiga skogar, hufvudsakligen af ständigt gröna
bokar. Det sista västliga afsnittet består af ett trångt sund,
behärskadt af höga, dystra bergsmassor.
Magellan benämnde själf det af honom genomfarna sundet
Estrecho de Todos os Santos, d. v. s. alla helgonens sund, undet det
att Pigafetta begagnar namnet Streto Patagonico. Åtskilliga andra
namn föreslogos senare, men undanträngdes inom kort, som tillbörligt
var, af benämningen Estrecho de Magellanes, d. v. s. Magellans sund.
Men låtom oss se, huru det gått med S. Antonio, och hvad som.
vårit orsaken till dess oförklarliga försvinnande. Knappt hade detta
skepp jämte Concepcion i början på november blifvit sändt på
rekognoscering, innan piloten Gomes beslöt att nu utföra sin länge
närda plan att återvända till Spanien. S. Antonio hade, som vi
minnas, förut haft Cartagena till kapten, och en del af besättningen
hade deltagit i myteriet i S. Julianbukten. Med tillhjälp af dessa
missnöjda element lyckades Gomes öfverfalla och fängsla’ kaptenen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
