Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 3889
Englands mest erfarne sjöman var på 1490-talet den gamle
JOHN CABOT eller egentligen GIOVANNI CABOTTO. Denne man, som
var född på den genuesiska rivieran omkring 1425, hade, sedan
han under många år varit i venetiansk tjänst och därefter äfven
vistats i Spanien och Portugal, omsider, troligen 1490, slagit sig
ned i Bristol.
Denna stad var Englands dåvarande lifligaste hamnstad och
stod i ständig handelsförbindelse med Island och de där bèdrifna
stora fiskerierna. Columbus besökte Bristol (se ofvan s. 134) 1477,
men antagandet, att han där gjort Cabots personliga bekantskap,
saknar hvarje verklig grund.
På Island hade säkerligen nordbornas forna färder till
Vinland (Nord-Amerika) icke kunnat helt och hållet råka i glömska.
Den gamle Cabot hade alltså åtskilliga omständigheter att utgå
ifrån, när han på Henrik VII:s befallning, troligen i Maj 1497,
anträdde sin första upptäcktsfärda. Han hade af konungen fått
instruktion att »efter behag segla i öster, väster och norr och
lägga beslag på alla områden, som han kunde upptäcka, i hvilken
del af världen det än vara månde». Betecknande är, att tanken att
segla i söder är utesluten, tydligtvis för att slippa komma i
kollision med Spanjorerna. Expeditionen bestod troligen af ett enda
skepp, Matthew, med en besättning af 18 man.
Denna resa, om hvilken närmare detaljer saknas, är höljd i
dunkel. Ja, man har till och med velat förneka, att den öfver
hufvud kommit till stånd. Det är emellertid numera höjdt öfver
allt tvifvel, att Cabot besökt Labrador, New Foundland och
fastlandskusten söder därom. Själf trodde Cabot, att det land, som
han sett och följt 300 leguas långt, var en del af Cathay (China)
och alltså tillhörde storkhanens rike. En anteckning förvaras ännu
i Englands arkiv, enligt hvilken Henrik VII af sin privatkassa i
augusti 1497 låtit utbetala en summa, stor 10 pund sterling, »till
honom, som upptäckt den nya ön». Talet om den »nya ön» eller
»nya eller nyfunna landet» (eng. = Newfound-land) var nämligen
vid denna tid allmänt utbredt i England.
En ny expedition, omfattande 5—6 skepp, afgick under Cabots
befäl från Bristol i april 1498 till samma trakter af Nord-Amerika.
Tidpunkten för denna eskaders hemkomst kan icke med bestämdhet
uppgifvas. Så mycket är däremot bekant, att ett af fartygen
förliste på Islands kust, och att denna expedition i England ansågs
såsom i det stora hela misslyckad. Om John Cabot få vi
emellertid icke höra talas mera; mycket troligt är, att han aflidit under
denna färd, och att kommandot därefter öfvergått till hans son,
SEBASTIAN CABOT, som deltagit i faderns bägge resor.
Denne var född i Venedig 1474. Efter Henrik VII:s död
lämnade han England och gick i spansk tjänst. Af Karl V användes
han i mångfaldiga värf till lands och vatten. Han utnämndes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
