Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 393
klädde Indianer, som skulle föreställa sändebud från Cudragny,
»Hochelagas gud», varnade Fransmännen för att framtränga längre
in i landet, ty »där fanns så mycket snö och is, att ingen kunde
komma därifrån med lifvet».
Desse improviserade ambassadörer, som verkligen sågo
anskrämlige ut med sina kolsvarta ansikten, armslånga horn och dräkter
af svarta och hvita hundskinn, gaf Cartier det svaret, att »guden
“Cudragny» icke vore annat än en narr, och att Fransmännen nog
skulle veta att reda sig honom förutan. Därpå fortsattes resan som
förut. Endast långsamt förmådde Cartiers fartyg arbeta sig upp till .
den natursköna, bergiga ön, på hvilken den egendomligt byggda
indianstaden Hochelaga var belägen.
Från ett berg i stadens närhet, dit infödingarne fört
Fransmännen, fingo desse öfverskåda ett i sin skönhet oöfverträffadt,
vidsträckt skogs- och flodpanorama. Med
anledning af den härliga utsikt, som här
tedde sig, gaf Cartier berget benämningen
Montreal, d. v. s. kungliga berget, ett namn,
som nu öfvergäått på det engelska
Canadaväldets största och viktigaste stad.
Efter återkomsten till
flodmynningsområdet uppreste Cartier ett 35 fot högt
kors med Frankrikes vapen och inskriften:
Frans I med Guds Nåde Fransmän-
nens Konung. Sommaren 1536 voro
expeditionens deltagare lyckligen tillbaka i
S:t Malo med den glada underrättelsen, att
de för Frankrike upptäckt ett vidsträckt Walter Ralegh.
land och en storartad flod.
Under 80 år inskränkte England sig till att anföra Caboternas
resor såsom stöd för sina anspråk i Nord-Amerika. Först under
Elisabeth började Engelsmännen så småningom röra på sig, och
expeditioner, afsedda att kolonisera därvarande trakter, ställdes under
befäl af halfbröderna Sir HUMPHREY GILBERT och Sir WALTER
RALEGH. Närmare undersökningar af den amerikanska ostkusten
norr om Florida företogos vid upprepade tillfällen. Gilbert omkom,
men under Raleghs ledning anlades den första engelska kolonien på
Amerikas fastland, hvilken till den jungfruliga drottningens ära
erhöll benämningen Virginia.
Trots att detta första kolonisationsförsök icke kröntes med
omedelbar framgång, var dock redan nu impulsen gifven till
Nord-Amerikas blifvande uppdelning i skilda intressesfärer, tillhörande
olika europeiska makter, Frankrike, England och Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
