Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Las Casas och indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE STORA UPPTÄCKTERNAS TIDEHVARF. 399
Indiernas historia, hvars författande han redan påbörjat under sin
vistelse i klostret i San Domingo.
Han var äfven hufvudopponenten i den väldiga disputation, som
1550 anordnats i Valladolid med anledning af ett arbete, som
utgifvits af JUAN DE SEPULVEDA, en af dåtidens förnämste
vetenskapsmän. Sepulveda förfäktade däri den åsikten, att Påfven och
Konungen af Spanien ägde full rätt att göra Indianerna till slafvar. Trots
den lika fyndige som sakkunnige Las Casas slagfärdighet och
glödande vältalighet lyckades det honom icke tillkämpa sig segern,
formligen åtminstone. Sepulvedas bok blef dock snart därefter
förbjuden och dömd att brännas.
År 1555 drog Karl V sig tillbaka till klostret San Juste, och
hans son FILIP efterträdde honom. Den frestelse, för hvilken denne
furste snart efter sin tronbestigning utsattes, var onekligen svår.
De spanske kolonisterna i Amerika förklarade sig nämligen villige
att till konungen betala högst ansenliga summor mot det att
slafveriet åter finge införas där. Men Las Casas ifriga föreställningar
hörsammades af konungen, och anbudet afslogs. Det var den gamle
indianbeskyddarens sista stora seger. Kort därpå afled han 1561,
87 år gammal, i Valladolid.
Las Casas var en högt begåfvad, i allo välmenande och
oförvitlig man. Såsom författare till en stor mängd vidlyftiga arbeten
intager han en framstående plats i litteraturen. Särskildt kan hans
»Indiernas historia» med skäl betraktas såsom själfva hörnstenen
till vår kunskap om Amerikas upptäcktshistoria och Spanjorernas
första uppträdande i de nya landen.
Den enda mera betydande anmärkning, som man med fog
kan göra emot den i öfrigt fullt tillförlitlige skriftställaren Las
Casas, är den öfverdrift, som alltför ofta förekommer i hans
statistiska uppgifter rörande den infödda indianska befolkningens
antal. »Den gode biskopens aritmetik kom snarare från hans hjärta
än från hans hufvud,» har man också med skäl sagt. Säkerligen
hafva dock hans öfverdrifter icke varit medvetna.
Exempelvis kan här anföras, att Las Casas påstår, att 10
konungariken, hvart och ett större än Spanien och Portugal tillsammans,
hade blifvit helt och hållet ödelagda af Spanjorerna, så att ingen
enda människa öfverlefde. Antalet infödde män, kvinnor och barn,
som blifvit dödade af Spanjorerna, uppskattade han till — 15
millioner. På 3—4 månader hade 7,000 barn på Cuba dött, efter det
att deras föräldrar tagits till arbete i grufvorna.
Allmänt bekant är, att befolkningen på de af Spanjorerna först
intagna Väst-Indiska öarna ytterst hastigt smälte samman. Alla
hithörande siffror äro dock mycket otillförlitliga. Man har t. ex. menat,
att befolkningen på Española vid upptäckten uppgått till mer än 1
million. ÄÅr 1508 skulle endast 70,000 infödingar hafva funnits kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
