Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Las Casas och indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 H. H. VON SCHWERIN.
Men icke hade Las Casas någonsin kunnat föreställa sig
hvarken den oerhörda utveckling, som denna trafik inom kort uppnådde,
eller den ytterst vidriga form, som den samtidigt därmed kom att
antaga. Under tiden fortsatte Las Casas oafbrutet med sina
bemödanden att skaffa Indianerna ett förökadt skydd. Men alla hans
åtgöranden vid spanska hofvet motarbetades konsekvent af Fonseca.
Äfven de omtalade Hieronymiterna hade lockats öfver på de
slafägande plantageägarnes sida, och när Kardinal Ximenes plötsligen
afled, såg det sannerligen mörkt ut för Las Casas och hans
människovänliga sträfvanden.
Till all lycka hade han i den unge konungen förvärfvat sig en
uppriktig vän. Karl meddelade sålunda Las Casas tillstånd att på
Syd-Amerikas norra kust anlägga en koloni, där dennes filantropiska
principer skulle praktiskt tillämpas och bl. a. intet slafarbete
förekomma. Nybygget anlades i närheten af Cumand, men infödingarne,
som retats af spanske slafjägare, förstörde det lilla fredliga
nybygget 1521.
I förtviflan öfver sina felslagna förhoppningar gjorde Las Casas
sig till munk och drog sig tillbaka till Dominikanerklostret i S.
Domingo, inom hvars tryggande murar han stannade till 1530, då han
åter företog den besvärliga resan till Spanien. Där utverkade han
af konungen nya förordningar till fördel för infödingarne i Peru,
hvilket land Pizarro just beredde sig att eröfra.
I slutet af 1530-talet finna vi Las Casas verksam i
Central-Amerika, där han i landskapet Tuzulutlan verkligen lyckats grunda
ett litet idealiskt »fredens land». Än en gång begaf den ihärdige
mannen sig till Spanien, där han dock kvarhölls 5 hela år af Karl v,
som behöfde hans upplysta råd. Under denna tid bevittnade han
sitt lifs största triumf, eller att Karl 1542 utfärdade de s. k. Nya
lagarna, enligt hvilka ingen Indian finge hållas i slafveri. Om
följden af dessa, särskildt i Peru, hafva vi förut hört (se ofvan
s. 356).
De nya lagarna mötte allmänt motstånd hos kolonisterna, och
regeringen nödgades därför göra vissa medgifvanden i fråga om
deras tillämpning. Men »repartimiento»- och »encomienda»-systemets
tillämpning inskränktes under årens lopp allt mera, så att resten af
detta tvångsvälde, som ännu i slutet på 1700-talet existerade i de
spanska kolonierna, och där endast omfattade ett fåtal Indianer,
utan vidare besvär kunde upphäfvas af den utmärkte spanske
ministern FLORIDA BLANCA.
Ännu en gång finna vi Las Casas verksam i Central-Amerika
såsom Biskop af Chiapa. Slutligen 1547 återvände Las Casas för
sista gången till Spanien (han hade då ej mindre än 14 gånger
korsat Atlanten), där han tillbragte de 19 sista åren af sin
innehållsrika lefnad i Dominikanersamfundet i Valladolid. Men icke ens
nu unnade han sig någon hvila. Så afslutade han sitt stora arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
