Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Kriget i Sinkiang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid samma tid tog ett hundratal uthungrade
lantmän från Kansu sin tillflykt till Hami. Chin befallde
att turkarnas uppodlade åkrar skulle tilldelas dessa
hans landsmän och att de rättmätiga ägarna i
ersättning skulle få obruten vildmark att uppodla. Därmed
släpptes den muhammedanska furorn lös. Man insåg
att han genom en orättfärdig agrarpolitik ville
undertrycka de infödda. I sin blindhet skärpte Chin den
ömtåliga motsatsen mellan muhammedaner och
hedningar, mellan underkuvade vasaller och främmande
inkräktare, mellan fredliga bofasta bönder och
arroganta parasiter utifrån.
Droppen som kom måttet att rinna över gavs av den
kinesiska skatteuppbördsman som tvingade en turkisk
kvinna att bli hans egendom. Denna skymf tände
upprorets facklor på allvar. I mars 1931 slogo turkarna
ihjäl uppbördsmannen och alla flyktingarna från
Kansu samt uppviglade kirgiserna i Tien-shan att sluta
sig till resningen.
Chin sände trupper att stävja revolten. De foro fram
med barbarisk grymhet och avlivade alla fångar.
Turkarna flydde till bergen, kokande av raseri och
hämndlust.
Hamikungens förtroendemän, Hodja Nias Hadji
och Jollbars Khan, det turkiska folkelementets ledare i
denna del av Sinkiang, vände sig i detta nödläge till
den unge tunganske generalen Ma Chung-yin i Kansu
med bön om hjälp.
Medan de underhandla med honom inskjuta vi här
en parentes för att presentera denne märkvärdige man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
