Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hålvägar och brinnande byar i rövarland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bilarna fram i sicksack mellan delvis överhängande
gigantiska block. Bilarna dänga och slå mot blocken
än till höger än till vänster. Vid en otäckt smal passage
mellan två jätteblock kunde lastbilarna ej komma fram
med mindre än att ett sluttande plan av flata skivor
tvingade bilen att stjälpa över åt vänster för att hindra
den att slå emot det överhängande blocket till höger.
Klockan tre äro alla igenom utan minsta missöde,
blott skamfilade här och där. Vi äro sedan i en
korridortrång del av dalen, vars botten är fylld av snö
och is. Vid ett ställe uppgår bredden till blott fyra
meter. Man gungar och vaggar och åker som genom en
port. Pittoresk, vild och trotsig natur.
Litet högre upp passera vi ruinerna av
Arghaibulaks härbärge. Höjden är 1,260 meter. Vi rulla
genom snöfält som knarra där djupa blåa skuggor falla
över dem. Någon enda gång synes en ensam tuva i en
spricka.
På 1,400 meters höjd en ny rast för melonätning.
I ett litet skyddat hörn samlar doktorn clematisfrön.
Dalen vidgar sig, vägen blir bättre. Snö ligger kvar
blott på bergens nordsluttningar. Formerna bli
mjukare, bergens relativa höjd avtar. Allt bredare blir
dalen. Telegrafstolparna stå kvar. Vid en rast
omedelbart före solnedgången breder en av de fyra tunganska
officerarna ut sin kappa på marken och läser ”namas”
eller aftonbön, vänd mot Mecka. Vi trodde att han
var en from man, men han visade sig sedan vara en
gemen skurk. Vid sidan av vägen ligger ett helt nystan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
