Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hålvägar och brinnande byar i rövarland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo till Kara-schahr kunde vi med säkerhet vänta
ett anfall.
Vi åka ut genom västra porten. Gatan fortsätter
utanför denna. Här är en farlig bro, som dock höll.
Sedan stora ytor av porös, smältande is. Till höger, i
norr ha vi de rödlätta bergen, till vänster stäpp.
Den lastbil, på vilken böneläsaren åker, måste stanna
när bönetimmen är inne. Ibland passeras enstaka träd
eller bälten av tamarisker. I ett sådant insamlades
bränsle till nattlägret.
Kvarten över sex åkte vi in i byn Tjukur, ”Den
djupa”. Där rådde verkligen en djup tystnad och en
spöklik stämning i skymningen. Mittpå huvudgatan,
som utgör en del av stora landsvägen, stod en stol, på
vilken Djomtja med komisk grandezza satte sig medan
vi väntade på ett par efterblivna bilar. De kommo. Vi
stego ur vid ett hus, som stod i ljusan låga.
Taksparrarna och övrigt trävirke brann. Huset bildade tre låga
längor och en mur kring en fyrkantig gård. Genom
muren ledde en port ut till landsvägen. Två av hus-
längorna brunno. Alla möblerna voro utkastade på
gården, kistor, bord, stolar, lådor, korgar, tarvliga
mattor och klädestrasor. Allt låg huller om buller och
var delvis sönderslaget. Vi gingo bygatan fram till fots.
Icke ett liv syntes till och inga lik heller. Varken hund
eller hane hördes på dessa ödsliga tomter, där endast
mordbrandens lågor fräste och fladdrade. Längre fram
var en telegraftråd spänd tvärsöver gatan på lagom
höjd för att skära halsen av en ryttare eller åtminstone
kasta honom ur sadeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
