Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Korla, våra sorgers stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanalvallarnas höga krön blivit jämnade med spadar. Ibland
är marken sank och mjuk och gräsbevuxen. Trafiken
är ganska livlig. Vi möta eller åka förbi ryttare, små
karavaner av hästar och åsnor, turkiska bönder med
oxar eller arbor, soldater eller fattiga flyktingar till
fots.
Bortom ett bälte av höga tamariskkoner är vägen tre
eller fyra meter djupt inskuren i marken, eljest
vanligen blott en meter. Det är lätt att se att denna väg
blivit innött i marken av sulor, hovar, klövar,
trampdynor och vagnshjul sedan årtusenden. Sedan den
gamla berömda Sidenvägen, vilken i Han-tid genom
hela det innersta Asien förenade egentliga Kina med
det kejserliga romerska världsväldet i väster, till följd
av nedersta Tarims och Lop-nors förflyttning mot
söder blivit avbruten, sökte sig sidenhandeln en ny
pulsåder från Anhsi och Tun-hwang över Hami,
Turfan, Kara-schahr och Korla till Kutja. Den väg
vi nu följer förrådde att trafiken varit livlig och
sidenbalar för enorma värden ha här gungat fram på
kamelrygg eller på kärror. Nu bär denna klassiska väg
armodets och förfallets prägel och endast en
försvinnande obetydlig lokalhandel går fram i de väldiga
sidenkaravanernas spår.
På något avstånd till höger synas de rödlätta
konglomeratkullar, där Ming-öj eller ”De tusen husens”
grottor äro belägna och dit jag den 12 mars 1896
gjorde en exkursion, åtföljd av de andischanska
köpmännens ”aksakal” eller ”vitskägg” Kul Muhammed i
Korla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
