- Project Runeberg -  Stora Hästens flykt /
133

(1935) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Korla, våra sorgers stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammar och toppar som ännu bära smärre snöfläckar. I
själva strandkanten växa knubbiga och förvridna pilar.
En sidodal till höger gapar som en uppslagen port till
gåtfulla gemak. En liten källbäck brusar ned över
vägen.

I otaliga krökar följa vi omedelbart floden på ett
par meters avstånd. Vid varje krök öppnar sig ett nytt
häpnadsväckande perspektiv, och tavlor av vild,
romantisk skönhet, avlösa varandra i ständig växling.
Hålvägen kryper ihop till en korridor, klippväggarna
falla tvärbrant ned till dalens botten. Ett par meter
under oss brusar Köntje-darja i skummande raseri och
dess dånande eko fyller hela dalen. Vattnet är rent som
bergkristall, det har ju stått och klarnat i
Baghrasch-köl och silats genom dess vassars filtrum. Det lyser
dunkelt blågrönt och är vattrat eller marmorerat av
forsarnas snövita skumkransar. Då och då kommer ett
ljusgrönt isflak tumlande som en delfin bland vågorna,
dykande under kaskadernas fräsande fradga. Oberörda
av de larmande vattenmassorna och fredlösa
människor, som draga förbi, luta de svarta åldriga pilarna
i majestätiskt lugn sina kronor ut över floden.

Ruinerna av hus förstärka stämningen av romantik.
Det bär ut och in, upp och ned och ständigt ha vi
Köntje-darja till vänster. Vägen går genom en
pailou, en vägport, vitrappad, nybyggd, smaklös. I skarpa
krökar tyckes dalen sluta som i en säck och man undrar
vart det bär. I nästa ögonblick svänga vi kring en
skarpt utspringande klippudde och ett nytt praktfullt
perspektiv öppnar sig nedåt den trånga korridoren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 25 22:26:53 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storhest/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free