Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På spaning efter Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pryglaren. Så skedde och karlen fick sin avbasning i
gengäld för sitt misstag. Var fanns han nu? Islam Bai var
död. Och nu var det min tur att råka illa ut för
otyglade soldater i Korla.
Och ändå längre tillbaka i tiden, 1877, hade
erövraren Jakub Bek efter sina nederlag mot Tso
Tsung-tang, berövat sig livet i den lilla staden vid
Köntje-darja.
Serat satt fast i den översvämmade landsvägen.
Medan han grävdes loss samlades åter en massa folk
kring bilarna. En rolig dervisch fick en bit bröd. Han
verkade filosof. Det gjorde honom detsamma vem som
vann, han hade intet att förlora och skulle förbli lika
fattig vem som än förde spiran över östra Turkistan.
En gammal man skänkte oss en brödkaka och fick
fem liang. En gumma sträckte fram sina magra händer
bedjande att Khodá (Gud) skulle ge oss en lycklig resa.
Hon fick den brödkaka gubben nyss givit oss och
skyndade att dölja den vid sin barm innan någon annan
hungrig ryckt den till sig. Vad vi vunno på affären
var gummans välsignelse.
Människor komma och gå, kvinnor med barn
ridande på åsnor, folk som varit i basaren och handlat,
vandrare utan mål, tiggare, dervischer, bybor,
flyktingar, som återvända hem. Alla stanna och titta en
stund innan de fortsätta. Men inga lantmän synas som
sälja får, fjäderfä eller spannmål. Vad skulle det tjäna
till då allting stjäles av soldaterna! Bättre att dölja de
födoämnen man har för att icke svälta ihjäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
