Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På spaning efter Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var skönt att komma ut mellan åkrar och träd på den
luftiga landsbygden.
Utanför Jangi-hissar körde Georg ned med ”Edsel” i
ett meterdjupt dike och det tog fulla tre timmar att få
honom upp igen. Det var som om det stått i stjärnorna
att vi skulle komma för sent till något viktigt längre
Öster ut.
Bland folket som samlades kring de väntande
vagnarna funnos några språksamma turkar. Flera av
dem äro flyktingar från Korla, som klaga över att
deras stad och oas, förr en blomstrande trädgård, nu
totalt skövlats. För sju månader sedan hade Hodja Nias
Hadji kommit till Jangi-hissar med 7,000 turkar till
häst men obeväpnade. Alla som tjänat under honom
och alla som hjälpt honom hade fått rundligt betalt.
Pengar hade han fått från Urumtji. Var han nu
befann sig visste man icke och om Jollbars Khan ville
man inte yttra sig. En gubbe sade:
”Då mn i förrgår åkte förbi här mot väster, trodde
och hoppades vi att ni skickats av Nanking för att
stifta fred mellan Hodja Nias Hadji och tunganerna
och vi blevo alla glada. Nu, då ni vända om mot öster,
kommer sorgen över oss, ty nu förstå vi att vi ha intet
att hoppas mer.”
En annan yttrade:
”Vi som råkat ut för tunganerna har förlorat allt.
Det enda vi ha kvar är våra själar.”
Vänskapen mellan de turkiska och de kinesiska
muhammedanerna är icke mycket värd. Hodja Nias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
