Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En natt i spänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Onödigt. De ha redan synats av Ma’s folk. Ett
visitkort kan ni få.”
Mitt visitkort stacks ut genom en dörrspringa och
belystes med ficklampan. Ingen kunde läsa. Yew läste
upp min titel som chef för vägexpeditionen i
regeringens tjänst. Åter samtalade de ivrigt och drogo sig
bort i kolmörkret utan vidare yrkanden. Man hörde
deras steg avlägsna sig i riktning av stora gatan.
Vi togo för givet att de blott gingo för att hämta
förstärkning och att de nästa gång skulle besvara vår
vägran att öppna med att slå porten i spillror och
storma in på gården med höjda gevär och pistoler. Då
skulle de gå längre i våld än på natten den 5 mars!
Den gången stodo de under befäl av Ma Chung-yin.
Nu var Ma på väg till Kutja och hans makt var
slut. Den lilla skymt av organisation och militär
disciplin som förut tyglat dem till en viss grad, hade
nu totalt försvunnit. De till några hundratal
uppgående flyktingar, som ännu uppehöllo sig i Korla,
stodo icke under någons kommando. De voro helt
enkelt horder av marodörer och icke en bit bättre än
vanliga rövare och banditer. De hade ingenting att
förlora, utsatte sig för inga risker och ingen
straffpåföljd för sina handlingar. Vad voro de annat än
slaggen av en slagen armé, stackars herrelösa satar,
vilka lockats ut på ett äventyr som misslyckats, stadda
på flykt utan att veta vart, trötta, hungriga och
förtvivlade.
Vi visste att plundringen av Korla börjat då Ma
lämnade staden med sin stab och våra bilar. Där fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
