Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segrarens intåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dawancheng var farligt såsom varande krigsfront och
att vägen var nästan oframkomlig för bilar.”
”Men varför reste ni inte då över Chi-ko-ching-tse
och Kuchengtse?”
”På vår begäran att ta Kuchengtsevägen svarade
man också nej. Dalvägen var för övrigt då spärrad
av snö.”
Jag tänkte men sade det icke: det var tur för oss att
vi inte släpptes till Urumtji. Hade man öppnat en väg
dit, så hade vi blivit fast i Urumtji och gått miste om
krigshändelserna i Korla, vägen till Bugur och Kutja.
Men för general Ma hade hans gästfrihet endast ett
mål, nämligen att i händelse av behov komma över
våra bilar. Och nu satt han också och åkte i en av dem.
Men allt detta angick för tillfället icke general Volgin.
För honom och mig var det nog att jag vid detta
improviserade majorsförhör svarade kort och ärligt på
hans frågor.
Att vi inte för nöjes skull rest till Korla fick han
klart för sig sedan jag berättat om hur nära det var att
fyra av oss blivit skjutna.
General Volgin lyssnade med spänt intresse och
sade:
”General Ma är hatad och klandrad överallt, och
Sinkiang har han förvandlat till en ödemark. Men
tapper och energisk är han och går hänsynslöst fram
överallt. Han är inte rädd för något, varken för
flygmaskiner eller övermakten. Men nu har en ny tid gått
upp över Sinkiang, nu skall det bli ordning, fred och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
