Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andra fångenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur det var möjligt att Ma Chung-yin utan vidare
släppt dem lösa i Kutja i stället för att skjuta dem eller
åtminstone kvarhålla dem i fångenskap. Detta kuriösa
förhållande kunde förklaras endast därmed att vi
hörde till Ma Chung-yins läger och handlade i hans
intresse.
Ännu klockan sex visste vi intet om Serats och
Djomtjas öden. Li och Liu sade att chaufförerna voro
uppskakade av de misstankar som riktats mot dem.
Ryssarnas förvåning var däremot förklarlig. Jag hade
just sagt åt Hummel och Bergman att Ma Chung-yins
beteende var ofattligt. Även om han skonade
chaufförerna, så hade han, militärt talat, varit i sin fulla rätt
om han bränt bilarna. Ty lämnade han dem oförstörda,
skulle de tagas av ryssarna och hans flykt skulle
försvåras. Hummel invände:
”Han har väl något slags hederskänsla. Hans vän,
den sårade kavallerigeneralen Ma gav Yew och mig
sitt hedersord- på att bilarna skulle återlämnas inom
fyra dagar. Detta skedde också, och Ma kunde inte
rå för att ryssarna sedan lade vantarna på våra bilar:”
Den 23 mars hände ingenting. Då och då hördes
bösskott, antagligen då plundrare ertappades och
skötos. På natten hade vi fem grader över noll.
Popplarnas blomhängen hade slagit ut, det doftade vår.
Dagligen hade vi nya väktare. De av den 24 mars
försäkrade att ingen av våra bilar fanns kvar i Korla.
Våra båda turkiska nattvakter Schamschin och
Hauschim avskedades, men vattenbäraren Kader Ahun
behölls. Våra tjänare få hugga ved eljes ha de intet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
