Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georgs och Effes flykt med Stora Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Georg hade begått den oförsiktigheten att spika fast
Stora Hästens porträtt i sin förarhytt. Proschkurakoff
bad att få låna det i och för massreproduktion. Det
skulle spridas i nordarmén så att alla kände igen den
flyende hästen och kunde fånga honom om de mötte
honom. Georg fick aldrig igen porträttet.
I sällskap med torguttrupperna höllo de på
förmiddagen den 25 sitt intåg i Kutja. Då det blev bekant att
de återvänt samlade sig hundratals turkar i vita
turbaner för att hälsa dem välkomna. Alla voro förtjusta
över att se Georg och Effe levande igen. Alla ville ta
dem i hand.
”Hur kunde ni komma undan med livet?”
Det var som om Georg och Effe vunnit kriget och
kört bort den besvärlige Stora Hästen. De fingo bo i
samma gård där han bott och där nu också Bektieieff
slog sig ned.
Först på kvällen den 27 mars fingo de tillstånd att
lämna Kutja och åkte till Bugur, där de övernattade.
Dagen därpå nådde de utkanten av Korlas oas och
körde den 29, såsom vi sett, välbehållna in på vår gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
