Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Hästens flykt till ryska Turkestan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller andra hållet. I dessa försök rönte han tydligen
ingen framgång.
Sedan Stora Hästen definitivt försvunnit från
krigsskådeplatsen togs överbefälet av general Ma Ho-san. I
augusti 1934 uppslogo tunganerna på husknutarna i
Kaschgar en proklamation som förkunnade att en
överenskommelse träffats mellan kineserna i Urumtji och
tunganerna i Kaschgar, enligt vilken den sistnämnda
staden skulle avträdas till kineserna; under det att
tunganerna fingo besittningsrätt till Khotanoasen. Därmed
marscherade tunganerna bort från Kaschgar.
De första nykomlingarna voro turkar under befäl
av Mahmet Sze-chang. Sedan anlände kinesiska styrkor
under ledning av general Liu Pin. Han hade flugit till
Maralbaschi och därifrån färdats med rysk bil. Han
blev den starke mannen i Kaschgar och är det ännu.
Jag hade träffat honom i Urumtji dagen innan han
lämnade staden med flygmaskin.
Kineserna använde turkar till högre poster i större
utsträckning än förr. Hodja Nias Hadji blev vice
civilguvernör av Sinkiang, och flera guvernörer och
borgmästare voro turkar. Man märkte dock det ryska
inflytandet bakom kineserna.
Enligt det allra senaste meddelandet från
Östturkistan (12 juli 1935) hade ett nytt uppror brutit ut
i Han-cheng och general Liu Pin hade varit nära
att dödas.
Under sin ledare general Ma Ho-san sitta tunganerna
alltjämt fast i Khotan och hela vägen fram till
Jarkenddarja, som är deras västra gräns. De råda alltså över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
