Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Djungelns djur deras gömställen och stäppens farligaste djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
ofta utan att tillfoga det ett enda sår, och sedan helt enkelt
fortsatt sin väg. Men sådant hör till sällsyntheterna.
Det viktigaste för jägaren är att inte låta den vilde en-
störingen få någon tid på sig och att städse sikta väl. Den
sårade men ännu anfallsdugliga vildsvinsgalten är en döds-
föraktande, hämndgirig motståndare, som man ej bör under-
skatta.
Karakteristiskt för detta djur är, att det är stumt, när
det angriper människan, men utstöter djupa grymtningar,
när det har djur till motståndare.
Vidare är att märka, att den indiska vildsvinsgalten aldrig
uppnår samma storlek som sina europeiska släktingar.
b)
Till de farligaste djuren höra även läppbjörnen, den en-
störiga elefanten och buffeln.
Om läppbjörnen må sägas, att den begagnar sig av ett
gement trick för att locka sina offer.
De djur, som leva i samma trakt som läppbjörnen, veta
vad saken gäller och låta sig sällan luras av dess locktoner,
men människan och hunden samt sådana djur, som ej höra
hemma i trakten, låta sig luras av denna kanaljes tjut, råka
därigenom i oangenäma situationer och kunna rent av bli
björnens offer.
’ När jag nyss använde ordet ”tjut” är detta icke alldeles
korrekt. Läppbjörnen förstår sig på att gråta som ett litet
barn, som gått vilse och genom sin högljudda gråt försöker
att hitta tillbaka till sin mamma.
Mången jägare har blivit förledd att följa detta skrik för
att hjälpa ”det nödställda barnet” och sedan plötsligt stått
ansikte mot ansikte med läppbjörnen, som då för det mesta
genast gått till anfall.
Vid några tillfällen har jag dock varit med om att björ-
nen tagit till flykten, när den fått syn på mig. Samma erfa-
renhet ha även jägare och infödingar gjort.
Jag antar, att den svarta krabaten känner igen geväret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
