Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
en stor båge över det strålande landskapet, och hornfåglar
kretsade över skogen och läto höra sitt otäcka skri, medan
aporna grälade med varandra. ”
Solen steg högre på himlavalvet.
Nu upptäckte jag med kikaren det ställe, där orangutang-
hannen föregående kväll hade rett sitt bo. Den satt ännu
kvar där och rörde sorgset av och an på huvudet.
Emellanåt kände den på bladen runt omkring. På knappt
fem meters avstånd från denne latmåns befann sig en fälla.
Jag tyckte mig flera gånger märka, hur orangutangen vän-
de huvudet åt det hållet och frustade med nosen vänd i
vädret. Äntligen reste den på sig, höjde slött upp ena ar-
men till en gren, sträckte på sig, öppnade munnen, så att
de långa, mörkt rostfärgade polisongerna vajade, och gäs-
pade högt, varvid den var ofin nog att inte ens sätta han-
den för munnen. Därvid syntes de präktiga men även
skräckinjagande tänderna — dessa tänder, varmed den för-
mår slita sönder en leopard.
Plötsligt knakar det bland grenarna där nere.
En noshörning träder ut ur skogen och kommer lång-
samt fram till vattenpölen under mitt träd.
Uppifrån träden skrika småaporna; några av dem falla
ned från grenarna och tumla om i det våta gräset.
Orangutangen har nu blåst upp sin strupsäck och brum-
mar mot noshörningen; sedan går den, med vreden fort-
farande kvar i kroppen, direkt mot fällan, sätter sig på
en vajande gren framför den och fnyser.
Den sträcker fram huvudet. ett gott stycke.
Den blandade lukten av durian och lök — löken hade jag
enkom lagt in i fällorna bredvid durianfrukten på grund
av dess starka lukt — gör ingen verkan.
Herr Orangutang sitter ännu en stund och funderar,
sedan försöker han titta in i fällan. Den långa armen sträc-
kes försiktigt i in genom öppningen och känner sig för.
Äter tar sig orangutangen en funderare, men efter ett
hastigt fattat beslut segra nyfikenheten och begäret efter
godsaker, varför den kryper in i fällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
