- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
26

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

———
4.

Hvad som passerade i hemmet vid Träskfloden.



Det var den 25 oktober under jungfru-flyttningen.

I skomakar Wennergrens lokal rådde mycken brådska.

Der brunno icke mindre än två ljus. Det ena begagnades
af madam Mina, som stod vid strykbrädet och svettades för
den ena klädningen efter den andra. Redan hängde der
på familjens egen vägg fem stycken styfstärkta
nättelduksklädningar, den sjette var på brädet, och ändå lågo två
kattunsklädningar qvar i korgen, bredvid hvilken lille Svante
satt och petade upp med en pinne än en spetsnäsduk och
än en krage, orubbligt likgiltig för de knuffar, hans värda
mamma allt emellanåt gaf honom under förklaring att hon
strax skulle taga ned riset, om han rörde något i korgen.

Men det var minsann icke tid att sätta hotelsen i
verket, och derföre skrattade pilten gladt och svängde
troféerna omkring sig.

I det lilla köket, der strykloden värmdes, stod herr
Ferdinand helt förnuftigt och utvalde för underhållandet af
elden de klampar, som han på morgonen hjelp till att
hembära från husbyggnaden i grannskapet, ett göromål så
intressant att han roades deraf utan annat sällskap än sitt
eget. Anton junior höll deremot som vanligt vid denna
tid sin middagshvila bland faderns läster.

Se vi nu åt husbonden, på hvars verkstadsbord det
andra ljuset brinner, så finna vi honom i verkligen vild fart
med jungfruskor. Han rifver sig emellanåt i hufvudet —
huru kunna tåstöta, klacka, omkanta och på hvarjehanda
sätt reparera allt till i morgon eftermiddag. Knappt hade
den pratsamme Anton tid att säga ett ord åt sin vän
logeraren, hvilken satt på andra sidan bordet, föga mindre
upptagen med sina beställningar. Han hade erhållit två.

Den ena af dessa var för madam Styrbergs räkning


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free