- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
64

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormor Silfverlåås och hennes omgifning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oaktadt tyckte följde honom vid hvarje steg, sakta drog honom
tillbaka och förebrådde honom att han icke kom till henne.

“Jag inser bestämdt“, sade han slutligen, “att jag icke
på hela natten får sofva en blund för denna lefvande
qvinnas vålnad... det är likså godt att jag vänder om.“

Och ännu en gång passerade han genom porten till
eländets hem. Han frågade sig före, blef ånyo visad upp
i de högre regionerna och stod slutligen på tresnibben i
en halftrappa. Der inne skulle det vara. Han famlade
efter dörren, men trodde sig taga fel, emedan han hörde
skratt och prat i de mest skärande toner.

“Jag får ändå se åt!“

6.

Det var en mycket besynnerlig teater denna, som vår
besökande nu fick syn på, den underligaste af alla, som
han denna afton sett och hvilken, förutom mormor
Silfverlåås’ egen lilla kammare, längst qvarstannade i hans minne.

Till en början varseblef hån endast tvenne höga
skärmar af flottiga tapetstycken, bildande tillsammanstälda en
vinkel, inom hvars fridlysta hägn någon sorts bacchanal
firades, ty der haglade bonmots och skämt från både
qvinliga och manliga läppar. Det sken, som lyste inom
skärmarne, trängde emellertid fram endast som en smal
ljusrand uppe vid kanten.

På andra sidan om detta råmärke regerade mörker
och tystnad, den senare likväl afbruten af några
obegripliga läten, då och då hastigt utstötta: man skulle ej
kunnat säga om de tillhörde ett djur eller en menniska...
Och lyssnade man noga, hörde man också en ojemn
andedrägt och ett helt sakta qvillrande.

En känsla af hemskhet intog vår unge flanör. Han visste
icke om han skulle gå till höger eller venster, då hastigt
midt emot honom ett luftdrag förmäktes. Det kom ifrån
en dörr, som gick ut till något slags skrubb. Strax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free