Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den finska profetissan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7.
Utan ord.
Det var en solig förmiddag, som stämde sinnet väl,
den på hvilken vår filosofie kandidat gjorde sitt inträde hos
öfverstinnan, der han likväl emottogs endast af värdinnan
och hennes gamle riddare. Flickorna fingo åtnöja sig med
att bakom jalusierna i sitt eget rum se herr Edvin. Fanny
kallade denna belägenhet “civil arrest“. Men hennes goda
lynne, jemnades alltsom tant Reginas loford öfver “en så
hygglig ungdom“ steg i graderna, och det tycktes lika klart
som solen sjelf, då hon fick veta, att den unge läraren
blifvit antagen.
Den vigtiga första lektionen, hvilken af Julia emotsågs
med fullkomligaste lugn, betraktades deremot af Fanny, som
aldrig fick den unge fattige författaren ur sina drömmar,
såsom en tilldragelse väl värd att slösa alla sina aningar
på. Också blef följden den, att hon visade sig som en
fullkomlig bild af tafattheten, då herr Edvin i den vackra drägt,
lilla Hanna så mycket berömt, gjorde sin artiga helsning
så lätt och obesväradt som om aldrig någon förrädisk ruta
funnits på hans dörr.
Men just denna ledighet harmade Fanny ofantligt. Den
stred helt och hållet mot det program, upptagande djup
häpnad och förvirring, som hon i sitt lilla hufvud uppgjort.
Hade han kunnat glömma hennes ansigte? Var det endast
af nyfikenhet han sprungit ut? Åh, så man kan misstaga
sig! Den der unga karlen var utan tvifvel en mycket
obetydlig person, i afseende på takt, förstånd, m. m.
Annars — det nödgades man medgifva — hade han
ingenting obetydligt med sig. Han trodde sig se henne för
första gången... det var ju mycket enkelt.
Fanny kände sig nu sjelf obesvärad, och lektionen
fortgick utan den ringaste romantiska skiftning i hvarken rödt
eller hvitt ända till slut. Men då, just i detsamma herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stosc/0226.html
