Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gången hörde skrika på markattorna. “Är det på det här
sättet man lyder mig — hur har ni kunnat understå er
att släppa in främmande till den sjuka?“
“Det gjorde friherrinnan sjelf, sedan hon hotat mig
att jag skulle mista tjensten, om jag inte lemnade rummet.“
“Åh hå, man ger kontrabefallningar i min frånvaro!“
Vid dessa ord rodnade häfligt den unga frun och stälde
sig midt på golfvet liksom i försvarsställning.
I detsamma öppnades dörren, och den äkta mannen
visade sig innanför tröskeln... “Jag är förvånad, Adelaide“,
sade han strängt, “att du insläpper främlingar till dig emot
både mitt och doktorns råd! Men jag anade att det här
springet skulle medföra olägenhet, och derför tittade jag
hem.“
“Ett fullkomligt onödigt besvär! Detta fruntimmer är
icke en främling — det är min modsömmerska.“
“Din modsömmerska?“
“Det är sant att jag på sista halfåret icke anlitat henne.
Men hon förfärdigar i nödfall äfven svepningar och då vi
nu skola resa ut, vill jag nödvändigt föra min med mig.
Det blir en besparing på bryderi för dig, ifall jag dör
mal-a-propos eller eljest försvinner.“ Hon betraktade sin man med
ett slags glädtigt, men kallt hån.
“Jag tror icke“, yttrade baronen, under en lätt blekhet
vändande sig till mig, “att friherrinnan längre behöfver
er artiga hjelp, ty såsom ni ser, min bästa, är hon ej frisk
nog att ha sinne för paryrn, hvilket också är onödigt, då
man far utrikes.“
Jag reste mig upp, blygselfull och förvirrad öfver en
sådan scen, finnande mitt äfventyr allt annat än behagligt.
“Gå för Guds skull icke!“ bad friherrinnan Adelaide
med styrka; och vänd till sin man, utbrast hon häftigt och
blossande: “Du behagar att icke afvisa en person, den jag
ännu har något att afgöra med. Eljest skall jag högt säga
att om något är farligt för mig, så är det just det tyranni,
hvari jag hålles för att dölja en sak, den jag icke rår för...
Min Gud“, tillade hon, "se på min herre och husbonde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
