Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Örebro Kontrakt - Örebro med Ånsta och Längbro - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Nerike. Där fick ungdomen sin bildning, d. v. s. sådana,
som önskade inträde i kyrkans och klostrets tjänst eller i
statens "riksvårdande värf". Någon allmänbildning
bekostades ej på den tiden. Men bildningen hade ett mycket
begränsadt omfång. Läsning och skrifning, och
därutöfver för presterna, att rätt bruka sitt "missale", mässa sina
latinska böner, kunna utantill sitt Pater noster, Ave Maria
och symbolum; se där allt. Denna skola, så inskränkt
till sin planläggning, räknar dock två lärjungar, hvilkas
namn icke lätt lära glömmas: bröderna Olaus och
Laurentius Petri, hvilka framdeles skulle komma att bära ett
så drygt ansvar för såväl detta klosters som hela
klosterväsendets ödeläggelse i vårt land. I samma skola gick
ock antagligen den man, hvilkens lefnadsöden vi nu gå
att skildra, den blifvande kyrkoherden i Örebro Nikolaus
Benecticti, hvilken skulle komma att öfva sitt inspektorat
öfver ett helt annat skolväsende än det, hvaruti han själf
fostrats. Hans verksamhet vid Örebro kyrka
sammanfaller med den tid, hvars signatur kan betecknas med
orden: "det gamla viker." Sannolikt har han ökat det lilla
kunskapsförrådet från klosterskolan i Örebro med studier
utomlands; han lär väl annars icke kunnat intaga den
plats eller utöfva det inflytande, som sedan skedde, I
Wittenberg var han emellertid icke, ty protestantismen var
honom främmande under hans första prestår.
De gamla herdamim^ena hafva ej mycket att förmäla
om Örebro stads förste luterska pastor. Men för så vidt
denne herr Nils är densamme, som förre dekanen Nils i
Strengnäs, hvilket vi hafva all anledning att förmoda, så
spelade han en ganska betydande roll i den kyrkliga
konflikten under den första reformationstiden. Pvgd af den
siste katolske strengnäsbiskopen, han den förste, som fick
lägga sitt hufvud under tyrannens bödelsyxa vid
Stockholms blodbad, hade herr Nils fått upplefva händelser,
hvilka från början afgjordt bestämde honom för Gustaf
Vasa och fosterlandet gent emot det mångenstädes ännu
rådande unionsintresset.
I kyrkligt afseende slöt han sig däremot till den man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
