Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Örebro Kontrakt - Örebro med Ånsta och Längbro - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
12. Nicolaus Stephani, östgöte, skall enl. Raim. Hist
Liturg. fått "breff på Örebro" redan af k. Gustaf I, men blef
pastor & præp. här först 1570 samt strax därefter
befordrad till superintendent i Jämtland. Från hans korta
Örebrotid känna vi ej mer än att herr Nils fick utgöra i
kostgärd (utskrifning af proviant för de trupper, som då
användes i ryska kriget) 2 1/2 t:nor bröd, 1 lpd kött, 1 lpd
fläsk, 1/2 lpd smör, 1 lpd braxen, 1 st. får, 1 yxa och 1
dikesspade enl. slottsfogden Erik Knutssons räkenskap för
Örebro härad. Hans vistelse i Jämtland blef lika kort.
Ty när danskarne intagit landet, flydde han därifrån och
kom, sedan han genom kriget förlorat allt hvad han ägde,
alldeles utblottad till Sthlm omkr. 1571. Han omtalade då
sin förlägenhet för konungen och beder, att "E. K. M.
werdis unna mig någon pastoratum igen, anten
Suderkiö-ping in Östgotia, quæ est patria mea, eller i Örebro, ther
jag tillförende varit, eller annorstädes."
Han förordnades nu till domprost i Vexiö och var
vid Ups. möte 1572 sin biskops, Nicolaus Canuti,
fullmäktig och underskref beslutet. År 1583 nämdes han till
biskop i Vexiö, men måste dessförinnan skriftligen
förbinda sig att befrämja liturgien i sitt stift. Bisk. Nils var
dock ingen vän af liturgien, hvilket år 1592 föranledde
en sträng skrifvelse fr. k. Johan af innehåll, att liturgien
skulle noga iakttagas, och 2:ne af stiftets kyrkoherdar
sändas till Sthlm, hvilka skulle underrätta konungen, huru
den anbefalcla ritualen efterlefdes samt låta höra sina
äm-betsgåfvor i Sthlms storkyrka, som på grund af det
liturgiska oväsendet under senare tiden saknat kyrkoherde.
Denna befallning orsakade såväl biskopen som stiftets
prester mycket bekymmer. Man beslöt emellertid att sända
kyrkoh. i Vexiö Stenor Magni och prosten i Moheda Jonas
Andreæ att muntligen och skriftligen afbedja liturgien. I
början hårdt tilltalade, verkade dessa män likväl genom
sina underdåniga föreställningar så mycket på konungen,
att biskopens och presterskapets bekymmer lättades.
År 1593 var bisk. Nicolaus närvarande vid Ups. möte,
men var då så gammal och svag, att mötet var betänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
