Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Örebro Kontrakt - Örebro med Ånsta och Längbro - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73
eld, utan steg högt mot himmelen", hvilken syn hade den
olyckliga påföljden, att herr Jonas morgonen därpå
vaknade "blinder"; så den fattige, något kujonerade kaplanen
"Herr Bröijel" i Almby, som aldrig avancerade längre,
emedan han råkade vara utböling, n. b. smålänning, o. s.
v. Midt i denna krets — vi hade gärna kunnat medtaga
stadens 4 borgmästare och 10 rådmän — intog utan tvifvel
generalprosten, mäster Nils, det främsta rummet, icke blott
på grund af sin ämbetsvärdighet, utan äfven med den
andliga öfverlägsenhetens rätt.
I likhet med den djärfve politikern "Messenianen"
Kristoffer Siggesson i Eskilstuna, härstammade mäster Nils
från den gamla ansedda Bure- och Fordelesläkten. Född
i Västerbotten 1578, erhöll Nils en god uppfostran först i
hemmet och sedan vid Upsala universitet, som nu — tack
vare Karl lX:s försorg — börjat något repa sig, sedan det
under konung Johans och Sigismunds dagar fört ett
tynande, hårdt när slocknande lif och tidtals varit stängdt
af brist på understöd samt på grund af de liturgistiska
striderna. Upsala möte 1593 hade rensat luften och
tillfört akademien större lifskraft. Den erhöll nu, utom sin
teologiska fakultet, äfven en filosofisk med 3 professorer
och en medicinsk med 1 professor samt stod under
ledning af en rektor sådan som den kraftfulle Laurentius
Paulinus Gothus, sedermera ärkebiskop i Upsala.
Men allt var ännu så smått och så begränsadt,
hvadan vår Nils, som så begärligt törstade efter vetande,
följde andra "förnembliga" ynglingars sed samt "reste och
studerade". Vägen gick naturligtvis till Tyskland, som på
denna tid jämte Paris var den lärda bildningens hemland.
Hemkommen till Sverige som "magister laureatus" 1608,
erbjöds honom lägenhet såväl vid skolan som vid
akademien. Mäster Nils fann sig emellertid böra höfligt afböja
såväl det ena som det andra. Skolvägen var
"sockengångsvägen" och därför mindre anstående för en ättelägg
af Buresläkten.
Sedan mäster Nils antagit ministerium eller det
heliga predikoämbetet, anställdes han som predikant vid
IV 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
