Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Askers kontrakt - Stora Mellösa och Norrbyås - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
4
hvad de utstått, hvarigenom man kunde förvissa sig om
en någorlunda försvarlig stam af krigsprester, hvilka i
allmänhet icke voro lysande genom lärdom, men ofta
utmärkta genom djärfva krigsbragder och manliga idrotter.
De tycktes göra allt skäl för titeln "krigsprester" och
bibehöllo äfven på äldre dagar, sedan cle slagit sig ned,
ofta vid de bästa pastoraten, något af krigarens natur och
vanor. Trädde man in i deras kammare, så fann man icke
blott böcker och andra presterliga tillbehör, utan äfven
pistoler, karbiner och kanske t. o. m. den från Karl XILs
tid så bekanta "blå rocken".
En sådan krigsprest af gamla stammen var
fältprosten x\xel Broms Lilliestråle.
Ättling af en gammal prestsläkt, som var vidt
utgrenad i hela mellersta Sverige, kunde Axel Broms räkna
sina anor ända från konung Johans dagar, ja, kanske leda
dem tillbaka ända till den myndige Lybecksborgmästaren
Broms, till hvilken gamle kung Gösta stod i förbindelse.
Redan 1756 adlad, var Axel Broms den förste, som bar
namnet Lilliestråle, jämte sin broder, den framstående
orientalisten, prosten i Aspö, Gustaf Adolf Lilliestråle, som
blef stamfader för den ännu lefvande adliga släkten.
Fadern, som genom sina lärda meriter förvärfvade
adelsdiplomet, men aldrig bar namnet, var superintend.
Ingemund Broms; farfadern Olaus var kkoh. i Björkvik, och
denne var sonson till den Olaus Broms, som var anställd
som præceptor åt hertig Johan, sedermera Johan III, och
som slutade som prost och kkoh. i Weckholm.
Med sådana presterliga anor var det naturligt, att Axel
Erik, superintendentsonen, skulle få en lärd uppfostran.
Men om han tillika i hela sin lifsgärning röjde något af
krigarens gry, var därpå mindre att undra, då han på
mödernet var af krigarstam och för öfrigt barn af en tid,
som var förmörkad af krutrök och ovädersmoln. Kanske
hade ock hans böjelse för fältlifvet, åt hvilket han som
prest egnade sina bästa år, till stor del sin förklaring
däruti,¾ att han från sin spädaste ålder tyckte sig hafva
en gås oplockad med den ryske barbaren. Årsbarn med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
