Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Glanshammars kontrakt - Glanshammar och Ringkarleby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
till han hörde. Härvid lände det honom till men, att han
stundom uppförde sig på ett sätt, som icke beredde
honom aktning. Vid ett fästningsöl i Engelholm, där en del
engelska män och kvinnor från Helsingör varit
närvarande, lära dessa känt sig nödsakade "sig absentera för
herr Abrahams importunitet", hvarefter han yttrat: "det
var väl, att det kältringapacket är borta med deras
engelska och fransöska, att man kan få tala svenska."
Därefter hade han gifvit sig i träta med en befallningsman
Nils Olsson, skymfligen tilltalat honom och bedt honom
slåss med sig, hvarpå befallningsmannen "sig excuserat
och sökt undanflykter." Men då herr Abraham slutligen
afdrog sin prestrock, kastade den på golfvet samt under
yttrande: "där ligger presten, och här står karlen"
begynte rifva befallningsmannen i ögonen, grep sig denne
an och sade: "vore du än biskop, jag talte det aldrig
af dig" samt slog så till herr Abraham, så att blodet
strömmade från hans näsa och mun.
Vid häradsprostens ransakning härom s. å. företedde
hr Abraham en försvarsskrift, åtföljd af flera attester, för
att ådagalägga sitt oförvitliga förhållande vid
ifrågavarande tillfälle, och hvaruti hanklagar, att "välbornaFruen
(landshöfd. Lejonskölds änka, som anmält kyrkoherdens
förseelse) icke borde för hastigt tillegna en försmädelig
tunga sanningen, mycket mindre på en ensijdig relation
låtha sig både alterera emoot en ährlig prestman, den
välborna Fruen samt med dess salig Herre genom
ordentlig och själfbehaglig vocation transporterat från goda
vilkor uhr fäderneslandet till en fjärran belägen orth, at
där molestera mig på ett sådant sätt, at–––––-det
röjer en begärlighet till min olycka." Sedan skolkollegan
Ebbeson i Helsingborg "vid sin salighets Gud" betygat,
att hr Abraham icke gjort sig skyldig hvarken till det
ena eller andra af de fel, som lades honom till last, och
han därefter patetiskt utropat: "O, du gyllene sanhet,
hvor est du henflöjen?" och sedan rådman Thomæson
vittnat, att så länge han var i compagniet, hr Abraham
ställt sig höfligt; så synes A. för sitt lindrigast sagdt of or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
