Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Glanshammars kontrakt - Kil och Gräfve - Kyrkoherdar - Komministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
praktiska bestyr i den till en stor del år 1871 nedbrunna
stiftsstaden. Var därstädes ordförande i drätselkammaren
75—-82 och hos stadsfullmäktige 82—83. Aldrig rädd för
besväret och alltid villig att bistå, räckte W. till öfverallt,
där hans verksamhet påkallades.
I Kil har genom d:r W:s energiska bedrifvande
prestgården blifvit helt och hållet ombygd, trädgård med park
nyanlagd och många andra förbättringar vidtagna. Så
undergick kyrkan i Kil, som härstammar från slutet af
1100-talet, och för hvilken en fullständig restaurationsplan
nu blifvit uppgjord och af K. Maj:t fastställd, år 1898 en
grundlig reparation till sitt inre, likaså Gräfve kyrka 1899.
G. 87 G/9 m. Sophie Julie Kristine Louise Charlotte
Wil-helmine Lilliehöök f. 1864 29/v dotter till kapten-löjtnanten
m. m. C. J. Lilliehöök och h. h. Charlotte Rosenblad på
Lindhult i Halland. Barn: Karl Johan Folkeson t 8814/6;
Dagmar Julia Charlotta f. 90 16/2, död 97 */8; ^n S°fia
Maria f. 91 21/6.
Tr. skr.: Den kateketiska undervisningen i Sverige
ifrån Reformationen intill 1811; bidrag till svenska
folkundervisningens historia, 89; minnesord öfver prester och
elementarlärare, som aflidit 1873—79, Str. 79; "Biskop
Adam Teodor Strömberg", minnesteckning 91; Strengnäs
domkyrkas ursprungliga utseende etc, konsthist. studie
82; "Nicolaikyrkan i Örebro", tillsammans med lektor Ad.
Kjellström 96; om konfirmations- och
katekumen-under-visningen i svenska kyrkan 97; bidrag till Söderm. äldre
kulturhistoria, haft. VI, VII och VIII, 86—95, m. fl.
Komministrar:
Gräfve församling var under medeltiden och intill
reformationen eget pastorat. Samtidigt med "Johannes
cu-ratus cle Kiil" omtalas Thyrgillus curátus de Græwu år
1347 14/10, då han med flera sockenboar intygar, att herr
Nils i Stigtomta förklarat sig vilja för släktingarna
uppvisa de gods i Nerike, som han genom byte erhållit af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
