Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Kumla kontrakt - Kumla - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
falla sig, att han vill ordning, uom annars någon sådan i
Kimbla folkhop är möjelig".
Men, som sagdt, folket lärde allt mera känna och
värdera honom och fann, att han i allt afsåg dess väl, och
sådant göt olja i såren. Så sörjde han själf genom sin
adjunkt, den annars märkvärdige Placlecius (se Hälla!) för
barnens undervisning. Han hade funnit, att
"nattvardsbarnen hade släta kunskaper, beroende på klockarens
släta metod att undervisa", och så tog han barnen hem
till prestgården och sörjde för, att de fingo lära sig läsa
innantill. Vidare vågade han af omtanka för sina
socken-boar trotsa själfva konsistorii befallning, Denna myndighet
hade befallt, att inga lån ur kassorna finge utlämnas utan
mot inteckning. "Säker personlig borgen är tillräcklig,
intet har förlorats därpå", menade prosten; och de
lånbehöfvande kände sig tacksamma. Han slutade sina
stämmor med tillönskan af Guds nåd, frid och välsignelse.
Vid sin flyttning till Kalmar biskopsstol följdes han af
Kumlaboarnes aktning och vördnad.
W. var ledamot af väl ett dussin lärda samfund i
in-och utlandet, bland andra Arkadiska akademien i Rom,
hvarför hans griftetalare fann anledning att uttala den
förmodan, att Wallenstråles "lärda namnkunnighet borde
vara satt utom allt tvifvel." Rättvisligen måste dock
erkännas, att han i lärdom stod efter sin fader. Om hans
flerfaldiga försök i poesi och vitterhet torde på sin höjd
kunna sägas: "ut desint vires, tamen est laudanda
vo-luntas."
Vi anföra såsom prof därpå följande ur hans tal i
Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamfund på Gustaf
IILs födelsedag:
"Så täfla Sveriges barn sin vördnad att förklara, när
änglar, som Gud sändt sin ögsten att försvara, beredda
till sitt värf i himmelsk rustning gå, att om vår dyre prins
sitt fasta läger slå."
Talet är tillegnadt riksrådet C. Fr. Scheffer, som
tilltalas sålunda: "Du, som bland Göta folk Apollos altar
sköter, och deras offer fram på Gudens högtid bär," o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
